+32 ½ grad i Kristianstad, Skåne, 27/5 1892 och i Kalmar, Småland, den 28/5 1892.

-24.1 grader i Fjällnäs, Härjedalen, den 3/5 1981.

209 mm i Tåsan, Värmland 1997.

Risken för mycket kraftiga temperaturhöjningar de kommande åren är liten, hävdar forskare i en ny studie. Det innebär att mänskligheten kan ha fått en ny möjlighet att avvärja det värsta klimathotet.                         

I studien, som publiceras i Nature Geoscience, har forskarna använt sig av den allra senaste informationen om temperaturer och energiflöden på  jorden under de senaste decennierna. 
                                      
Framför allt har man gjort en ny bedömning av havets effekter och på så vis fått ett mått på klimatkänsligheten.    

Man har utgått från det datum då koldioxidhalterna i atmosfären tros ha fördubblats jämfört med förindustriell tid - en nivå som förväntas nås mellan 2050 och 2070.                       
                                     
Slutsatsen blir att temperaturerna kommer att fortsätta öka men tidigare farhågor om extrema ökningar verkar nu mindre troliga.            
                                     
Forskarna hävdar att genomsnittstemperaturen till 2050 troligen kommer att ha ökat med 1,3 grader, med ett spann på 0,9 till 2,0 grader.        

Det är en bra bit under den prognos på 1,6 (0,9 till 3,1) graders ökning som FN:s klimatpanel presenterade 2007. 

(Från Svt text)

Pingsthelgen ser ut att bli riktigt varm. -Det kan bli temperaturer på mellan 25 och 30 grader, säger SVT:s meteorolog Mats Andersson.
                                      
Innan dess kommer dock en period av svalare väder och det börjar redan nu i helgen.                            
                                        
Södra delen av Sverige får en liten högtrycksrygg, men i mellersta delarna blir det mera växlande väder med moln och lättare regnskurar.              
                                      
Temperaturerna blir kring 15-20 grader. Litet svalare blir det i de norra delarna av landet.  

(Från Svt Text)

April inleddes med torrt och kallt väder, men sedan blev det mildare. Snön smälte, vårfloden tog fart och den meteorologiska våren drog norrut.
                                     
Medeltemperaturen i april blev nära det normala i hela landet, mestadels 0-1 grad över det normala.           
                                     
Nederbörden föll ojämnt. I främst södra Götaland samt södra och västra Norrland föll mindre nederbörd än normalt, lokalt inte ens hälften av det normala. Däremot fick framförallt Norrbotten mer nederbörd än normalt. 
                                     
Solen sken mer än normalt i april.   

April inleddes med kallt och mest torrt väder. Nätterna var kalla, bland annat med den lägsta apriltemperaturen i Götaland på 28 år. Månadens lägsta temperatur blev dock 27,3 minusgrader  i Gielas i Lappland den 8 april.     
                                     
Den 12 april slog vädret om och det blev allmänt mildare, av och till även ostadigt och blåsigt. Den 17, 18 och 23 april uppmättes lokalt mycket hårda vindbyar i inlandet och den 14, 17 och 19 april blåste det storm i fjällen. 
                                    
Omslaget inleddes med regn och blötsnö den 12-13 april. Det var ett av två mer omfattande vädersystem som berörde landet under månaden. Det andra kom den 18 april och gav mestadels regn. 

Den 18 april blev också månadens varmaste dag med 21,1 i grader i småländska Oskarshamn.               
                                     
Snösmältningen tog rejäl fart när mildluften kom och den meteorologiska våren drog raskt norrut över landet. 
                                     
Från Småland i söder till Hälsingland i norr kom vårfloden snabbt igång. Översvämningarna blev omfattande i främst Gästrikland och Uppland.      
                                     
Lite kyligare och ostadigare väder avslutade april och valborgsvädret blev som så många gånger förr ruggig.

Per Stenborg, meteorolog, SVT Väder