Årets mörkaste dygn är här. På       

  tisdagen infaller vintersolståndet,  

  vilket innebär att det nu vänder och 

  att vi går mot ljusare tider.        

                                       

  För den som vill fira finns ett exakt

  klockslag att hålla koll på. Klockan 

  16.58 svensk tid händer det.         

                                       

  Dock märks förändringen knappt till en

  början. Soluppgången tidigareläggs   

  inledningsvis bara med någon minut.  

                                       

  Förändringen i soltid går som snabbast

  i de nordligare delarna av landet. När

  det ökar som mest i norr handlar det 

  om tio minuter mer ljus per dag.     

På onsdagen infaller höstdagjämningen

då dag och natt är exakt lika långa. 

  Sedan tar mörkret över mer och mer.  

                                       

  Kl 21.21 i kväll står solen och jorden

  exakt mittemot varandra. Men dagen är

  fortfarande något längre än natten.  

                                       

  -De är nästan lika långa, man har    

  faktiskt lite mer solljus än natt. Om

  en dag blir de exakt lika långa, säger

  SVT:s meteorolog Tora Tomasdottir.   

                                        

  Mörkrets intåg påverkar också vädret.

  -Nu blir det mycket mer moln, solen  

  står inte så högt att den kan torka ut

  molnen, säger Tora Tomasdottir.      

  

                              

Årets kortaste och ljusaste natt har 

  passerat. Klockan 05.32 svensk tid   

  inträffade sommarsolståndet, då      

  jordaxeln lutar som mest mot solen.  

                                       

  Sålunda är måndagen den 21 juni årets

  längsta dag, innan vi åter går mot   

  mörkare tider.                       

                                       

  I Luleå gick solen upp redan klockan 

  01.00 I Östersund steg solen över   

  horisonten klockan 02.50, i Stockholm

  03.31 och i Malmö 04.24, enligt SMHI.

                                       

  Norr om polcirkeln, till exempel     

  i Kiruna, kunde man se midnattssolen 

  som i natt stod som högst på himlen. 

  

Denna årskrönika är något preliminär 

 och kommer att uppdateras i januari. 

                                       

  Väderåret blev milt i hela landet.   

  Jämfört med referensåren 1961-1990   

  blev det 1,0-2,5 grader varmare än   

  normalt i söder, och lokalt kanske   

  till och med rekordvarmt i främst    

  Skåne. Överskottet i norr stannade   

  däremot på 0,5-1,5 grader.           

                                       

  Större delen av landet fick mer      

  nederbörd än normalt under året, men 

  ingenstans föll extremt mycket.      

                                       

  Solen sken mer än brukligt, till stor

  del tack vare en rekordsolig april.  

  

                                       

                                        

  Året började milt och blåsigt. Alfrida

  slog till med full kraft mot främst  

  Uppland den 1-2 januari, och som mest

  var 120 000 abonnenter strömlösa.    

                                       

  En dryg vecka senare slog fjällstormen

  Jan till. Årets högsta medelvind med 

  orkanvindar på 42 m/s noterades i    

  Stekenjokk i sydligaste Lapplands-   

  fjällen på kvällen den 10 januari.   

                                       

  Mot slutet av januari tog snö och kyla

  över alltmer, efterhand även i söder.

  Där blev vintern dock kortvarig, för 

  redan i mitten av februari anlände   

  våren till södra och västra Götaland.

                                       

  Kallast under året hade Nikkaluokta i

  Lappland med -39,5 grader den 31 jan.

  

                                       

                                       

  Februari blev mild och nederbördsrik 

  med flera oväder och stormar. Med 16,7

  grader i Karlshamn i Blekinge den 26 

  februari sattes nytt svenskt rekord. 

                                       

  Ostadigt och mindre milt väder i mars

  upplevdes som bakslag. Månaden avslut-

  ades med många blåsiga dygn i norr.  

                                       

  Med april kom värme, sol och torka.  

  Solen sken rekordmycket, och det var 

  torrt eller mycket torrt i så gott som

  hela landet, lokalt till och med     

  rekordtorrt i bland annat Örebro.    

                                       

  Säsongen för skogsbränder inleddes   

  tidigt, så även sommaren. Den 17-25  

  april fick större delen av Götaland, 

  Svealand och sydöstra Norrland sommar.

  

 Bakslag med snö långt söderut i landet

  i början av maj följdes av normal    

  vårvärme. Jämfört med värmen som varit

  i april var dock många besvikna i maj.

                                       

  Juni blev lokalt rekordvarm i sydost,

  men i övrigt var det en ganska normal

  och försiktig inledning på sommaren. 

                                       

  Början av juli var osedvanligt kylig,

  men därefter tog värmen fart. Juli   

  avslutades med flera 30-gradersdagar 

  och solen sken mer än brukligt i juli.

                                        

  Allra varmast med 34,8 grader blev det

  i Markusvinsa norr om Överkalix i    

  Norrbotten den 26 juli. Det är       

  rekordvarmt genom alla tider för att 

  vara så pass långt norrut i landet.  

  

                                       

                                       

  Augusti blev varm, framför allt mot  

  slutet med 30-gradig värme. Årets    

  åskrikaste dygn kom den 28 augusti.  

                                       

  Sensommarvärmen bestod i början av   

  september, men därefter började hösten

  och kylan ta över i norr. Säsongens  

  första snödjup blev 1 cm i Kittelfjäll

  i södra Lappland den 19 september.   

                                       

  Kylan etablerade sig alltmer i norr, 

  och en tydlig tudelning med kyla i   

  norr och milt i söder präglade vädret

  i oktober och november.              

                                        

  Osedvanlig kyla i slutet av oktober  

  följdes av kallast i landet i november

  på nio år då Nikkaluokta i Lappland  

  fick 34,6 minusgrader den 11 november.

  

  I november var solen en klar bristvara

  i söder. Växjö fick på 29 dygn bara  

  3,4 timmar sol, så 6,5 timmar sol den

  30 november var säkerligen välkommet.

                                       

  Höstvädret blev tämligen lugnt utan  

  större oväder eller kraftiga stormar.

  Men mycket regn orsakade en del      

  översvämningar och höga flöden i     

  söder, såväl i oktober som i december.

                                       

  December ser ut att bli tudelad även 

  den, men nu varmast jämfört normalt i

  norr och inte som tidigare i söder.  

                                        

  Per Stenborg, meteorolog, SVT Väder  

  Läs mer på www.svt.se/vader

Väderspråk: vad betyder orden?

Uppdaterad   25 januari 2018

Publicerad   9 september 2011

I väderprognoser och andra meteorologiska sammanhang används

en mängd olika termer och uttryck, som inte alltid är så lätta att förstå.

Här förklaras de vanligaste orden och även de man kanske inte hör så ofta.

Allmänna uttryck

Tropiskt klimat: Enligt Köppens klimatsystem så krävs det att

månadsmedeltemperaturen ska vara minst 18°C under årets alla

månader för att det ska vara tropiska förhållanden.

Tempererat klimat: Med tempererat klimat avses vanligtvis att den

varmaste månadens medeltemperatur i genomsnitt är varmare än +10°C

och att kallaste månaden i genomsnitt är kallare än +6°C. De tempererade

klimaten delas sedan in i varmtempererade, där kallaste månaden är

varmare än 0 grader, och kalltempererade, där kallaste månaden

är kallare än 0 grader. Tempererade områden har fyra årstider.

Gråväder: Mulet och ofta fuktigt och disigt. Vanligt väder på hösten och vintern i södra Sverige.

Vackra semesterdagar: Definitionen på en vacker semesterdag

är att maximitemperaturen varit minst 20° samt att det regnat mindre än 1.0 mm under dagtid.

Solen

Soligt: Solen skiner från en klar eller näst intill molnfri himmel.

Solen dominerar/Övervägande soligt: Endast kortvarigt döljer sig solen

bakom ett moln.

Ganska soligt: En aning mer moln än när solen dominerar, men det

går bra att njuta av solen om man vill det.

Vackert väder: Ungefär som ganska soligt, men vinden bör inte vara för stark.

En del sol/Växlande molnighet: Solen går i moln då och då, ungefär 50-50.

En del solchanser: Lite sämre än växlande molnighet, men solen kommer fram då och då.

Solglimtar: Solen kikar fram mellan molnen, men ganska sällan.

Soldis: Solen skiner igenom tunna slöjmoln eller genom disig luft.

Moln

Klart: Molnfritt.

Nästan klart: Endast någon molntuss eller molnstrimma på den annars klara himlen.

Halvklart: Molnsjok eller molnflak täcker delar av himlen under en l

ängre tid, högst halva himlen dock. Kan vara upp till någon timme.

Resten av himlen är samtidigt klar.

Lätt molnighet: En hel del sol.

Växlande molnighet/Moln varvat med sol: På dagen går solen

bakom moln då och då. Typisk sommarhimmel med blomkålsliknande

stackmoln. I genomsnitt ungefär 50-50 mellan sol och moln. Snabbare

variationer än i halvklart.

Lite moln: Högst halva himlen täcks av olika molnsorter. De

klara partierna överväger.

Molnigt/Mycket moln: Solen visar sig bara under korta stunder.

Molnen dominerar: En aning längre solstunder än när det är molnigt.

Nästan mulet: Endast någon glugg eller reva i molntäcket.

Mulet: Ett jämngrått eller ännu mörkare täcke över hela himlen.

Mulnande: En molnskärm drar upp över himlen från en viss riktning.

På dagen fördunklas solen och försvinner efterhand helt och hållet.

Ökad molnighet/Molnigare: Det blir successivt mer moln. Solen skyms

mer och mer av molnen.

Minskad molnighet: Slutresultatet är åtminstone halvklart eller växlande molnighet.

Uppklarnande: Lite moln eller inga moln alls kvar på himlen när processen är klar.

Det spricker upp: Det går från mulet till i bästa fall halvklart.

Det går hål i molntäcket: Molnen gluggar upp.

Läs mer i vår artikel om molnighet och molnmängd.

Regn

Regn: Faller ur ett tjockt molntäcke och håller vanligtvis på några timmar.

     Stänkregn - Så glest mellan dropparna att det knappt ens blir vått.

     Lätt regn - Högst 0,5 mm på en timme. Vått, inte blött.

     Något regn - Upp till 1 mm totalt.

     Måttligt regn - Upp till 4 mm på en timme.

     Kraftigt regn - Mer än 4 mm på en timme.

     Rikligt med regn - Mer än 15 mm totalt.

Skur: Nederbörd som börjar hastigt och ej varar särskilt länge.

Skurar faller ur bymoln (Cumulonimbus) som täcker ett ganska litet område till

skillnad från utbredda regnmoln (Nimbostratus) som ger långvarigare regn.
    
Duggregn: En mängd mycket små droppar. Förekommer främst när

vi har gråväder. Ger bara små mängder, någon tiondels mm på en timme.

Underkylt regn: Regndroppar som håller en temperatur under noll grader. 

Läs mer om underkylt regn här. Dropparna fryser omedelbart när dom

träffar mark, hus, ledningar och föremål. Ger mycket svår halka.

Inträffar ibland när det slår om till mildare väder efter en lång kall period.

 Läs mer om halka här.

Underkylt duggregn: Kan förekomma vintertid när det är gråväder.

Blir givetvis halt, men oftast inte lika extremt som i underkylt eller

frysande regn, eftersom dropparna är mycket mindre. Vanligast i

kusttrakterna med pålandsvind från öppet hav.

Frysande regn: Regn över kall backe. Dropparna är varmare än noll

grader, medan marken håller minusgrader. Dropparna fryser när dom

träffar marken. Händer också ibland i samband med väderomslag och det blir mycket halt.

Snöblandat regn/Regn med inslag av snö: Regnet överväger.

Åskregn: Regn eller skurar i samband med åska inom hörhåll.

Var och hur länge

Lokal regnskur: De flesta lyssnare får uppehåll. I högst 25 % av

prognosområdet blir det en skur. Den typiska skuren är lokal till sin karaktär.

Någon regnskur: Alla som lyssnar kan räkna med att få åtminstone

en regnskur på sig, eller om vi gör en snäll tolkning, få syn på en skur.

Bäst att ta med sig paraplyet!

Regnskurar på många håll: De flesta drabbas av minst en skur, dock inte alla.

Minst 25 % av området ska förbli torrt.

Allmänt regnskurar: Så gott om skurar att man lika gärna kan säga regnigt.

Tidvis regn/Regn av och till: Det regnar inte hela tiden under

prognosens giltighet. Perioder med uppehåll förekommer, men stunderna

med regn dominerar.

Regn med avbrott: Avbrotten är kortare än regnstunderna.

Kortvarigt regn: Varar högst någon timme, men oftast kortare. Som

flera radiomänniskor sagt; inte längre än att man kan ta skydd under

ett träd och vänta ut regnet.

Ihållande regn: Det håller på ett antal timmar, ibland en hel dag eller natt.

Övergående regn: Det varslar om en förändring. Regnet kommer att

upphöra, men sluttiden är "flytande".

Skurar och byar

Regnskurar: Faller ur bymoln som utvecklats från upptornade stackmoln.

Normalt varar en skur 10-20 minuter och ger följande ungefärliga regnmängder:

     Lätt regnskur < 1 mm.

     Regnskur 1-10 mm.

     Kraftig regnskur > 10 mm.

    
Skyfall: Mycket kraftig regnskur som ger minst 50 mm på en timme

eller minst 1 mm på en minut.

Solskur: En regnskur samtidigt som solen lyser så att man kanske ser en regnbåge.

Byar av regn/snö: Byar av snöblandat regn, regn överväger.

Hagelbyar: Kraftigt utvecklade bymoln ger ibland hagel. Hagelkornens

storlek varierar allt från någon mm till flera centimeter.

Åska: Förekommer i en del kraftiga regnskurar, gärna tillsammans med hagel.

Kombinationen med snö är mycket ovanlig. Läs mer om åska här.

Värmeåskväder: Bildas lokalt under eftermiddagen inne över den

rejält uppvärmda landbacken. Läs mer om värmeåskväder här.

Åskfront: En kallfront tränger undan varm luft som tvingas i höjden

och åska utlöses längs fronten. En mur av blåsvarta moln marscherar

framåt. På radarbilder liknar det ett pärlband av färgglada ekon.

Avsaknad av nederbörd

Uppehåll: Används när man av övriga formuleringar kan undra om

det ska hålla torrt. Till exempel mulet, men uppehåll. Man kan också

lägga till ordet uppehåll för att klargöra att idag kommer det absolut inte ett dugg

från himlen.

I huvudsak/mest uppehåll: Man kan inte helt utesluta någon mycket

lätt skur eller lite regnstänk, men dom allra flesta får inget alls.

Uppehåll dominerar: Troligen blir det någon mycket lokal skur, men

här vill man inte framhäva skurrisken.

Snö

Snöfall: Faller vanligen ur ett tjockt molntäcke och varar

normalt några timmar.

      Lätt snöfall - Upp till 0,5 cm på en timme.

      Måttligt snöfall - Högst 4 cm på en timme.

      Kraftigt/ymnigt snöfall - Mer än 4 cm på en timme.

      Något snö - Ca 1 cm totalt.

      Rikligt med snö - Mer än 15 cm totalt.

Snöbyar: Faller ur bymoln.

      Lätt snöby - Blir vitt på marken, men just inget mer.

      Snöby - Upp till 5 cm.

      Kraftig snöby - Mer än 5 cm.

Byar av snö/regn: Byar av regnblandad snö, snö överväger.

Snö med inslag av regn: Regnblandad snö. Snön överväger. I

praktiken svårt att skilja från ovanstående uttryck.

Blötsnö: Snöfall när temperaturen är kring noll grader. Snön l

ägger sig tungt på hustak, träd och ledningar.

Snöblask: Mer vattnigt än blötsnö, blir som snösörja på marken

och smälter oftast bort snabbt.

Kornsnö: Förekommer då och då när det är gråväder. Vanligast en

bit in på förmiddagen. Därför kallas fenomenet för fikasnö väderfolk emellan.

Föregås ibland tidigt på morgonen av underkylt duggregn.

Snödrev: Snön "lossnar" från marken och driver med vinden.

Högt snödrev når högre än 2 meter och orsakar således nedsatt sikt

i ögonhöjd.

Lågt snödrev når inte högre än 2 meter.

Snöyra: Det snöar och blåser en hel del. Snön yr omkring i

luften och driver på marken.

Snöstorm: Snöfall, kraftig blåst och mycket dålig sikt. Snödrivor

blockerar en del vägar. Vinden behöver inte nå ända upp till äkta

stormstyrka för att det ska kallas för snöstorm.

Flinga ur: När meteorologen säger flinga ur betyder det egentligen

lätt snöfall som inte är kopplat till någon front. Allmänt sker detta i kalla

situationer då inte krävs så mycket för att snöflingor ska bildas och falla

ur låga moln. Med lite turbulens och omblandning av luften kan flingorna

växa sig tillräckligt stora för att falla till marken.

Vid denna typ av snöfall klarnar det ibland upp ett tag då snöflingorna

har samlat på sig den fukt som finns i luften och fört med sig både fukt och

moln till marken. Ibland kan också snön bildas direkt ur fukten från luften,

alltså utan moln. Denna typ av lätt snöfall syns sällan i prognosmodellerna

och inte heller alltid på radarn, därför rekommenderar vi att läsa

meteorologens kommentar för att få en bra bild av läget.

Temperatur

Plusgrader: På vintern när det är någon eller några grader över noll och

man inte vill släpa på siffror.

Minusgrader: Används också på vintern, men knappast om det är kallare

än minus fem.

Nollgradigt: Temperaturen håller sig nära noll grader. Kan vara både över och under noll.

Nattfrost: Minusgrader vid marken. Används endast vid barmark under

 vegetationsperioden.

Markfrost: Minusgrader på marken. Kan användas året runt vid barmark.

Frost: Minusgrader både i luften och på marken.Läs mer om frost.

Töväder: Plusgrader efter en kall period. Snön töar, isen smälter,

annat fruset tinar upp.

Dagsmeja: Dagsmeja innebär att solstrålning smälter snö och is,

företrädesvis under senvintern och våren, även om lufttemperaturen l

igger under fryspunkten. Läs mer om dagsmeja här.

Järnnätter: De enstaka frostnätter som kan förekomma ända in

på försommaren och som därför är extra farliga, eftersom växtsäsongen

har börjat. Den kritiska perioden infaller vid olika tidpunkt i skilda

delar av landet, tidigare i söder och senare i norr. Läs mer om järnnätter.

Högsommar(värme): Dagens högsta temperatur är minst 25°C.

Värmebölja: En station har haft värmebölja om det där har varit 25 grader

varmt eller mer under minst 5 dagar i sträck. För fjällen och norra Lappland är

kraven lite lägre; där kallas det för värmebölja även om temperaturen inte

varje dag nått riktigt ända upp till 25 grader.

Tropisk natt: Minst 20 grader varmt under hela natten. 

Läs mer om tropisk natt här.

Geografi

Kusten: En smal remsa från stranden och några kilometer in.

Kustlandet: Sträcker sig ett par, tre mil in från havet. Ungefär

lika långt som sjöbrisen når. Kustlandet är alltså bredare än kusten.

Inlandet: Området innanför kustlandet. Det kan vara ett rätt smalt

område om ett landskap har flera kuster.

Fjälltrakterna: Avser både själva kalfjället och mellanliggande områden.

Vind

Se separat artikel om skalor för vindstyrka

Sikt

Se separat artikel om siktförhållanden

Världens fem kallaste platser:

1. Vostok (Antarktis)

Den här ryska forskningsbasen vid Sydpolen är världens kallaste plats.

I juli och augusti är det som värst. Den 21 juli 1983 uppmättes här vad

som är världens lägst uppmätta (och seriöst verifierade) temperatur,

nämligen minus 89,2 grader. En lustig sak med Vostok är att platsen

också är en av världens soligaste. Trots att solen inte lyser alls här

från maj till och med augusti har Vostok fler soltimmar per år än

exempelvis de soligaste orterna i Sydafrika.

2. Plateau Station (Antarktis) 

Kallaste platsen i världen efter Vostok. Den 20 juli 1968 uppmättes

här ett rekord om minus 86,2 grader. Plateau Station är en för tillfället i

naktiv amerikansk forskningsbas. Somrarna är korta och iskalla och vintern

lång och mycket mörk.

3. Oimjakon (Ryssland)

Denna nordliga bosättning är världens kallaste befolkade plats. Här ä

r marken konstant frusen. 1924 uppmätte den ryska vetenskapsmannen  

Sergey Obrychev temperaturen minus 71,2 grader. Som varmast är här i juni och juli,

med temperaturer runt 10 grader.

4. Verkhoyansk (Ryssland)

Ryssland är världens kallaste land och staden Verkhoyansk är

dess nästa kallaste plats. Lägsta temperaturen uppmättes i februari 1892

då det var minus 69,8 grader. Orten har en av världens största temperaturskillnader

mellan sommar och vinter, ett spann om hela 105 grader (som står noterat

i Guinness världsrekordbok). Staden har en befolkning om 1 311 personer

som främst sysslar med renskötsel.

5. North Ice (Grönland)

En före detta brittisk forskningsstation lokaliserad på den grönländska

inlandsisen, 2 341 meter över havet. Lägst uppmätta temperatur är

minus 66 grader. På Antarktis finns dess systerstation, South Ice.

Världens fem varmaste platser:

1. Death Valley (USA)

Den här ökendalen har rekordet när det gäller den högsta temperatur

som någonsin uppmätts på jorden. Rekordet, plus 56,7 grader, noterades

sommaren 1913. Snitt-temperaturen sommartid ligger på 47 grader. Death

Valley är också USA:s torraste plats.

2. Al-Aziziyah (Libyen)

Den här staden, knappt fyra mil söder om Libyens huvudstad

Tripoli räknades länge som världens varmaste plats med rekordtemperatur 1922 om

58 plusgrader. Men för fem år sedan underkändes mätningen då den inte ansågs tillförlitlig

på grund av en amatörmässig procedur vid uppmätandet. Men staden har regelbundet sommartemperaturer runt 48 plusgrader. 

3. Dallol (Etiopien) 

Det här området, med saltformationer och varma källor, anses vara den bebodda p

latsen i världen med högst genomsnittliga temperatur. Drygt 41 plusgrader.

4. Wadi Halfa (Sudan)

En stad där det aldrig regnar. Juni är varmaste månaden med 41 plusgrader

i snitt, varmaste uppmätta temperaturen är från april 1967 då det var 53

grader varmt. 

5. Dasht-e Lut, Iran

Den stora saltöknen har den högsta marktemperatur som någonsin

uppmätts på vår planet,  av de varmaste och torraste platserna på jorden.

NASA registrerade 2005 temperaturer kring 70°C - det är nog

överflödigt att påpeka att området är obefolkat.

   Delstaten Virginia i östra USA, med ca 8,4 miljoner invånare, 
har utropat  nödtillstånd när orkanen "Michael" nu drar in 
söderifrån, skriver Reuters.    

Vindarna har mojnat till en knapp stormstyrka, men regnet 
vräker ner över områden som redan tidigare under  
orkansäsongen har fått mycket regn.     

Drygt tio dödsfall i Centralamerika och sju i USA skylls 
på orkanen. Flera samhällen i nordöstra Florida,   
där Michael slog till när vindarna  var som starkast, beskrivs som         
i det närmaste totalförstörda.