Efter en mild vinter var det nog många som trodde att även april skulle bli varm. Det var det också, men 
bara inledningsvis. Sedan tog kylan över.  

Sammantaget blev månaden något kall i norr och något varm i söder, och i mellersta Sverige i stort sett 
normal.

Nederbörden föll ojämnt fördelat. I grova drag blev det för de flesta av oss en normalblöt april, men 
främst i delar av Härjedalen, Hälsingland och Dalarna var april riktigt torr.       

Solen sken normalt eller något mer än brukligt under april månad.

Vårvärmen från slutet av mars hängde kvar in i april. Månadens högsta temperatur blev 19,1 grader på 
Kalmar flygplats i Småland redan den 1 april.

Månadens första 10 dygn var varma, men därefter var det mest kyla som gällde.

Påsken inleddes med bakslag och snö från Dalarna ner till Östergötland, där det blev mer jullikt än i julas.  

Kyla följde och på påskdagen den 16 april hade Hästveda i Skåne varmast i landet den dagen med ynka 7,6 
grader. 

Månadens lägsta temperatur blev 25,3 minusgrader i Naimakka i nordligaste Lappland natten till den 18 
april. 

Aprilvädersdagar följde efter påsk, och ibland blåste det rejält också.   

Nästa bakslag blev mer omfattande och slog till med delvis kraftigt snöfall i delar av Värmland, Dalarna, 
Västmanland och Hälsingland den 24-25 april. 

Uppåt 30 cm snö föll. Officiellt fick Bollnäs mest med 26 cm. Avåkningar och olyckor följde i ovädrets spår.       

Valborgsmässoaftonen blev också den kylig, men även delvis rätt solig i söder. I norra Norrland drog 
däremot ett snöfall norrut under dagen.       

  Per Stenborg, meteorolog, SVT Väder   

  Läs mer på www.svt.se/vader     

Det svängde rejält om marsvädret, och vi fick uppleva all från snöstorm i fjällen till rekordvärme i söder.    

Vädret fortsatte på det inslagna mildspåret från tidigare månader denna vinter. Årets marstemperatur blev 1-4 grader högre än genomsnittet för referensåren 1961-1990.              

Mars blev en ganska normalblöt eller något torr månad. Undantaget är främst Lapplandsfjällen, som fick betydligt   mer nederbörd än brukligt.           

Solen sken mer än vanligt i öster, och i stort sett normalt i väster.       

Några dagar in i mars tog kalluften kommandot. Månadens lägsta temperatur blev 33,3 minusgrader i Gielas i södra Lapplandsfjällen den 5 mars.

Det var kallt även i söder, och dessutom gav ett snöfall dryga 20 cm snö på sina håll i Götaland den 4 och 5 mars. Tidaholm i Västergötland hade den 6 mars mest i Götaland med 27 cm.

Det var en skral vinter i söder i januari, så det förvånar inte att mildvädret fortsatte i februari.     

För fjärde februarimånaden på raken blev det varmare än normalt i hela landet. Överskottet denna februari blev mestadels 2-4 grader.           

Efter en övervägande torr inledning blev vädret sedan ostadigare. I grova drag blev februari sammantaget ungefär så regnig och snöig som brukligt. I Skåne föll lokalt dubbel normalmängd.

Det var en något solfattig februari, men på Gotland mer sol än vanligt.   

Efter ett par milda inledande dagar  tog kalluften över i hela landet.

Ostvindar gav envetna snöbyar i främst Skåne och Blekinge. Efter några dagar låg snön 3-4 dm djup på sina håll där.

Januarivädret var milt och övervägande torrt. Dessutom händelserikt, inte minst med ett nytt svenskt vindrekord.

Den 18 januari blåste det 48 m/s i Stekenjokk i sydligaste Lapplandsfjällen, vilket är något

högre än i stormen Hilde i november 2013.       

Månaden blev mildare än vanligt med ett överskott på rätt allmänt 4–7 grader i norr och 1–4 grader i söder.

Större delen av landet upplevde en torr månad. I nordväst föll dock mer nederbörd än brukligt,

framför allt i de norra Lapplandsfjällen.           ¨

Efter ett milt nyår tog kalluften över. Ett omfattande snöoväder slog till mot södra Norrland, Svealand och nordvästra Götaland den 3–4 januari.

Efter två mycket varma år på raken (2014 och 2015) följde väderåret 2016 som inte var fullt lika varmt.        

Årsmedeltemperaturen hamnar ändå på 1–2 grader över det normala jämfört med referensåren 1961–1990.           

Året var ett delvis torrt år, främst i delar av Södermanland och Östergötland, medan däremot nordöstra Norrland fick rejält med nederbörd. Inga nya rekord dock, och i övriga landet föll i stort sett normalt med nederbörd.   

Solen sken mer än brukligt i sydost under året, och i övrigt rätt normalt.

Frånsett en kortare period med kyla och full vinter i större delen av landet var vintervädret milt.         

Årets lägsta temperatur blev 42,9 minusgrader i Naimakka i nordligaste Lappland den 7 januari. Det är den lägsta temperaturen i landet på 15 år.

Natten till den 19 januari föll uppskattningsvis 30 cm snö över Göteborg, så en smått kaotisk dag följde där.   

I skiftet januari-februari svepte två stormar förbi, och över land blåste det som värst i delar av Götaland.    

Händelsefattigt marsväder följdes av tidig vår och värme i början av april.

Senare i april blev vädret däremot småkyligt och ostadigt, så det blev en normal månad fast i omvänd ordning.   

Majvädret bjöd på mycket av allt, för sommarvärme och torka varvades med snöiga bakslag och häftiga skyfall. Mycket regn föll i slutet av maj, varefter sommarvärmen tog fart.       

Den 8 juni fick vi den första junistormen i svenska farvatten sedan 1991 när en sommarstorm drog förbi i norr. Cirka 15 000 abonnenter blev utan el. 

Sommarvädret var mycket varierat. Ingen längre period med värme dock, vilket nog enligt många drog ner helhetsbetyget på semestervädret.    

Flera regn- och skurväder passerade revy under juni, juli och augusti, men det blev ändå inte alltför mycket åskoväder och skyfall under sommaren. 

Årets regnigaste dygn brukar inträffa under sommaren, men i år föll det 83 mm i Ed i Dalsland redan den 24 maj.  

Värmen kulminerade sent på sommaren, nästan rekordsent. Årets högsta temperatur blev 32,7 grader i Norrköping i Östergötland den 26 augusti. 

Sensommaren med varmt och övervägande torrt väder hängde kvar en bra bit in i september. Därefter tog hösten sakta men säkert över alltmer, men det skedde utan alltför stor dramatik.  

Efter ett till stora delar torrt år kom mycket och välbehövligt regn i sydöstra Sverige den 19-24 oktober.   

Som kuriosa kan nämnas att skånska Kristianstad (med mätningar sedan 1878) först noterade en rekordtorr september (3 mm) följt av en rekordblöt oktober (145 mm).          

Den nya vintern gjorde en rivstart. Redan en vecka in i november hade den meteorologiska vintern anlänt till större delen av landet, kustnära områden i Götaland undantaget.        

Det var kaotiskt värre i Stockholm med omnejd efter att cirka 40 cm snö föll på bara ett dygn den 8-9 november.    

Omkring den 10 november var hela landet snötäckt, men därefter följde mestadels milt och ostadigt väder.    

Temperaturen pendlade friskt fram och tillbaka över nollstrecket från andra halva av november och året ut. Det gav många dagar med halka, främst i norr. 

En mild, ostadig och delvis mycket blåsig julhelg fick avsluta en mild december och ett milt väderår.        

Året som helhet gjorde inga större avtryck statistikrullarna.          

  Per Stenborg,                         

  meteorolog, SVT Väder               

Utan alltför mycket dramatik tog hösten över alltmer, och även vintern.

Oktober blev något kallare än brukligt i stora delar av landet, men i nordligaste Norrland varmare än normalt. 

Mycket regn föll i sydöstra Sverige, medan det i övrigt varit torrt eller mycket torrt väder i oktober. Lokalt sattes rekord för såväl mycket som lite månadsnederbörd.                

Även antal soltimmar skiljde mycket,för i sydöstra Sverige var det extremt solfattigt medan delar av fjällen upplevde en rekordsolig oktober.     

Månadens högsta temperatur blev 18,6 grader i skånska Lund den 1 oktober. 

Det blev en till stora delar varm, torr och solig september i år.       

Månaden blev rätt allmänt 2-4 grader varmare än för referensåren 1961-1990. För de långa mätserierna i Malung, Örebro och Skövde sattes till och med nya månadsrekord.             

I bland annat Göteborg blev septembers månadstemperatur högre än den för augusti, vilket är extremt ovanligt. 

Dessutom var det en mycket torr månad i större delen av landet. Bara i delar av Jämtland, Lappland och Norrbotten föll mer regn än brukligt.           

Det såg länge ut att bli extremt torrt på många håll, men ett par regn på slutet gjorde att det till slut "bara" blev en längre mätserie som lyckats sätta nytt torr-rekord, nämligen     skånska Kristianstad med ynka 3 mm. 

Solen sken mer än vanligt i september,dock inte rekordmycket någonstans.   

Månadens lägsta temperatur kom tidigt. Den 6 september noterades 6,0 minusgrader i Latnivaara i norra Lappland.

Sedan tog värmen över. På många håll i Götaland och sydligaste Svealand upplevde man den 11-15 september sina varmaste septemberdagar på flera decennier när det blev över 25 grader

Varmast blev det i småländska Målilla med 28,2 grader den 15 september. Det är septemberhögst i landet sedan 1993

Därefter blev det svalare, men ändå fortsatt varmt för årstiden.        

De avslutande dagarna bjöd på två passerande regn. Välbehövligt med regn minst sagt, men med tanke på torkan   som varit behövs mer regn.           

Det andra regnet följdes den 29 september av stormvindar utanför norra Bohuskusten och lokalt mycket hårda vindbyar över främst norra Götaland. 

Den tredje sommarmånaden blev mycket händelserik. Värme och kyla turades om, kraftiga regn föll, hagel och åska förekom och det blåste även en del.  

Sammantaget en helt normalvarm månad, men däremot blötare än normalt i större delen av landet. Framför allt i nordöstra Norrland. Pajala, med startår 1940, satte nytt regnrekord för augusti med 181 mm.           

Delvis även torrt, främst i delar av Södermanland, Östergötland och Skåne.

Solen sken i grova drag lika mycket som normalt i augusti.              

Ostadigt sommarväder inledde, där lokala regn- och åskskurar slog till.

Månadens största dygnsnederbördsmängd blev 63 mm i Ytterhogdal i nordvästra Hälsingland den 5 augusti.        

Den 8 augusti tog kylig sommarluft över, och det blev bland annat den första frostnatten i Götaland i augusti på nio år. Småländska Hagshult noterade 1,1 minusgrad den 12 augusti.

Sedan lite varmare igen. Flera kraftiga regn berörde delar av landet, först i sydost den 17-18 augusti, sedan i nordost den 22 augusti.   

Sista högsommarvärmen för i år kom i söder med kulmen den 26 augusti.     

Årets högsta temperatur blev 32,7 grader i Norrköping den 26 augusti. 

Mycket hårda vindbyar den 26-27 augusti blev ett abrupt slut för sommarvärmen.

Tusentals abonnenter i södra Norrland blev strömlösa när ovädret slog till.

Flera kraftiga regn avslutade denna blöta augusti. Först i norr den 27 augusti, sedan i söder den 28-29.