+16.5 grader i Västervik, Småland och Ölvingstorp, Småland den 18/2 1961.

-52.6 grader i Vuoggatjålme, Lappland den 272 1966.

311 mm i Gråsjön, Jämtland, 1943.

Januari bjöd på stora temperatursvängningar, där milt och kallt turades om. Torrt väder dominerade och överlag blev månaden tämligen odramatisk, med några få undantag.                   
                                     
Månadens medeltemperatur blev ganska normal i södra och mellersta Sverige, medan januari var klart varmare än normalt längre norrut i landet.      
                                     
I stort sett i hela landet föll mindre nederbörd än normalt under januari månad, och lokalt kom det inte ens hälften av normal månadsnederbörd.   
                                     
Januari månads solskenstid var normal.

 Fjolåret avslutades milt och det väderläget stod sig första veckan i januari. Snön smälte i rask takt i söder och månadens högsta temperatur blev 9,6 grader i Malmö den 3 januari.
                                     
Efter att ett regnväder dragit österut över Sydsverige den 9 januari återkom kylan och snön. Nordostvindar gav tidvis kraftiga snöbyar vid ostkusten, främst den 11 januari. Vid månadens mitt var åter hela landet snötäckt.  
                                     
Den 18 januari brakade mildluft in med västvindar över landets nordligaste delar. Det slog delvis över till plusgrader i norra Norrland. Kylan dämpades också allt längre söderut i landet, men bara tillfälligt.

Kylan återkom till hela landet igen, och det blev nu ännu kallare. Dygnen den 23-26 januari var det enbart minusgrader i hela landet. Månadens lägsta temperatur blev 37,8 minusgrader i Karesuando i nordligaste Lappland den 28 januari.             
                                     
Med början den 27 januari slog vädret om än en gång när milda syvästvindar efterhand drog upp över hela landet. 
                                     
Den 31 januari blåste det mycket hårt i sydligaste Götaland. Inte riktigt stormbyar över land, men det var ack så nära med 24 m/s i skånska Rynge.  
                                     
Per Stenborg, meteorolog, SVT Väder  
Läs mer på http://www.svt.se/vader/ 

Har ett utpräglat polarklimat.  Längs kusterna är det av tunddraklimattyp och inne över istäcket av glacialklimattyp. Stora lokala temperaturskillnader förekommer.  I söder finns områden, särskilt inne i fjordarna, som ligger på gränsen till kalltempererat, 10◦C för den varmaste månaden.  Ivigtut på 61◦ nordlig bredd har 9.9◦ i juli och -7.9◦C i februari.  Thule på 76,5 nordlig bredd har 4.7 respektive -29.4◦C./

Östra Grönland har främst nordliga vindare och betydligt strängare klimat än västra Grönland, dit vandrande lågtryck för in sydvästvindar.  Istäcket har sitt eget klimat med alla månaderna under 0◦C.  Fallvindar av föhnkaraktär är typiska och kan tillfälligt höja temperaturen något tiotal grader.  Skillnader i nederbörd är kraftig mellan södra Grönland (1 900 m.m.) och norra Grönland (100 m.m./år) där man sålunda har ett arktiskt ökenklimat.


(H'ämtat från Nationalencyklopedin/NE)

+5.2 grader i Ronneby i Blekinge och Kvikkjokk i Lappland den 29/1.
-39,3 grader i Bölestrand i Jämtland den 17/1.

186 mm i Storlien i Jämtland.

Kallast: 10.1 grader i Barkåkra i Skåne den 19/1.

- 35.2 grader i Gielas i Lappland den 23/1

346 mm i Mollsjönäs i Västergötland

Från Wikipedia

Värsta vädret? Väderrekord har alltid intresserat människor. Vilken ort har fått mest regn i Sverige? Vilken är jordens kallaste plats? Var verkligen sommaren 1995 den varmaste under 1900-talet? SMHI har samlat massor av väderrekord (officiella svenska rekord - privatpersoner har ibland rapporterat in "värre" rekord): Nederbördsrekord Det blötaste dygnet i Sverige var den 28 juli 1997. Då kom det 198  mm regn i Fagerheden i Norrbotten. Under februari 1989 fick orten Jormlien i Jämtland den största snömängden i Sverige. Då kom det snö motsvarande 429 mm. Den lilla orten Åstrilt i Halland fick under året 1998 nederbörd som regn och snö hela 1631 mm. Det är svenskt rekord under ett år. Dagvattenbrunn i Alingsås juni 2002.   Foto: Stefan Bydén Läs om den dramatiska regnkatastrofen på Fulufjäll i augusti 1997. I början av augusti 2002 drabbades Orust i västsverige av svåra översvämningar med omfattande skador på vägar mm. Bortspolad väg, Nösund, Orust kommun.   Foto: Tonny Karlsson (C) Orust kommun 327 cm är det största uppmätta snödjupet (hit räknas inte drivbildningar mm). Det uppmättes i Kopparåsen i närheten av Riksgränsen i Lappland i slutet av februari 1926. Temperaturrekord i Sverige Den högsta temperatur som officiellt uppmätts var i Målilla i Småland. Den 9 juli 1947 var det hela 38 grader varmt! Kallast var det den fjärde februaridagen 1966 i Vuoggatjålme i Lappland: - 52.6 grader! Rekord för andra länder hittar du på SMHIs rekordsida. Många vädervärldsrekord finns samlat här. Några internationella toppnoteringar: Al'Aziziyah i Libyen har väldsrekordet för högst uppmätta temperatur, 57.7C Det uppmättes den 13:e september 1922. Den lägsta temperatur som någonsin uppmätts var på den ryska forskningsstationen Vostok II på Antarktis. Då sjönk temperaturen den 21 juli 1983 ner till -89.2 C. 26467 mm regn fick staden Cherrapunji i Indien ta emot under år 1861. Den franska ön La Réunion i Indiska Oceanen fick under ett enda dygn ta emot 1870 mm regn (jämför de svenska rekorden ovan!). Detta hände den 16 mars 1952.

Har hämtat informationen här.

Väderåret 2012 blev milt och framför allt mycket blött. Bland annat i Skara, Linköping, Västerås och Piteå sattes nya rekord för årsnederbörd.  
                                     
Sett till riket som helhet blev 2012  det tredje blötaste året sedan mätningarna inleddes på 1860-talet.   Bara år 1998 och 2000 är blötare.    
                                     
Medeltemperaturen blev i större delen av landet 0-1 grad över det normala. Vid Norrlandskusten lokalt något större avvikelse, medan det lokalt i  fjällen blev något kallare än normalt.
                                     
Antalet soltimmar blev ganska normalt.

Många minns kanske vintern som kall och snöig, men det var den bara i slutet av januari och början av februari. Den 4 januari drog stormen Emil förbi i söder med stor förödelse.
                                     
Årets lägsta temperatur blev 42,8 minusgrader i Naimakka i nordligaste Lappland den 6 februari. Årets största snödjup blev 200 cm i Leipikvattnet i Jämtland den 28 februari.            
                                     
Säffle satte två nya värmerekord för Svealand. Först i februari med 15,7  grader, sedan i mars med 21,3 grader.
                                     
Mars blev en rekordvarm månad och april som följde blev faktiskt kallare än mars på sina håll i landet

Våren blev lynnig och växlingsrik.  April blev till stor del kylig, inte  minst över påsk den 6-9 april då det snöade långt söderut i landet.       
                                     
Vårfloden blev häftig i norra Norrland och värst drabbades sangisälven. Våren var mestadels kylig, men värme förekom i slutet av april och i slutet av maj.
                                     
Juni blev sval och regnig. Vädret blev lite stabilare i mitten av månaden och följdes av en skapligt varm midsommarafton. Sedan tog regnen över igen.   
                                     
Början av juli blev mycket blöt med flera kraftiga regn. Omfattande översvämningar drabbade främst Småland,  och värst var läget kring Emån.

I Hinshult i Småland föll 163 mm den 7 juli. Det är den femte största dygnsnederbörden som uppmätts i landet.   
                                     
I samband med en tromb i Hällum i Västergötland den 28 juli blåste det kortvarigt orkanbyar på 35 m/s. I Forsmo i Ångermanland föll hagel stora som pingisbollar den 31 juli.        
                                     
Sommarens regn fortsatte in i augusti, undantaget sydöstra Götaland som fick
en stabil och tämligen torr avslutning på sommaren. Årets högsta temperatur inträffade ovanligt sent. Den 20 augusti blev det 32,1 grader i Lund. 
                                     
September blev en lugn och odramatisk lunk från sensommar till höst

Säsongens första egentliga snö föll i Lappland den 27 september. Sedan följde en mild och blöt oktober innan snö och kyla på allvar gjorde entré. 
                                     
Den 25 oktober tog snö och kyla över vid månadsskiftet till november var det osedvanligt mycket snö, såväl till djup som till utbredning.       
                                     
Mildare igen i november innan vintern återkom i slutet av november med snö och kyla över hela landet. December blev till stora delar en full vintermånad. Den 4 december slog ett snöoväder till mot Stockholm med omnejd.
                                     
Per Stenborg, meteorolog, SVT Väder  
Läs mer på www.svt.se/vader