Det torra och övervägande soliga vädret dominerade i maj.  Efterhand blev det allt torrare i skog och mark och risken för bränder ökade alltmer.

Varmt och kallt turades om.  Sett till referensåren 1991-2020 slutade medeltemperaturen i maj på 0-2 grader över det normala i större delen av landet.

Maj var torr eller mycket torr, frånsett främst delar av Lappland.  Minst regn fick sydöstra Götaland, lokalt bara enstaka millimeter.

I större delen av landet sken solen mer eller mycket mer än vanligt i maj.

Maj inleddes kyligt.  Månadens lägsta temperatur blev 14,1 minusgrader i Tarfala i norra Lappland den 3 maj.

En vecka in i maj tog varmare luft över, dagstemperaturen steg och årets första 25-gradersdag kom den 14 maj.

Vintern tackade helt för sig den 8 maj och sommaren tog stora kliv norrut.

Den 16-17 maj slog ett bakslag med mycket regn och blötsnö till.  Mest snö föll i Lillhamra, Dalarna med 17 cm.

Därefter varmare igen varefter vårfloden tog fart i norra Norrland.  Nedre Torneälven drabbades värst av mycket omfattande översvämningar.

Kyliga västvindar avslutade månaden i norr.  Av och till föll snö och vinden nådde storm i Stekenjokk, Lappland såväl den 24 som den 30-31 maj.

Åter varmare i söder på slutet, med månadens och årets hittills högsta temperatur på 26,6 grader på Kalmar flygplats i Småland den 31 maj.

Lokala skogsbränder bröt också ut i det torra och soliga majvädret.

Totalt bjöd 21 majdagar på minst 20 grader åtminstone någonstans i landet, varav fem med minst 25 grader.

Per Stenborg, meteorolog, SBT Väder
Mer om majvädret på www.svt.se/vader

April var till stor del solig och torr, där mer eller mindre vårvarma dagar följde efter kyliga nätter.  Sista veckan bjöds vi på ett bakslag.

Kallt och varmt turades om.  Sett till referensåren 1991-2020 blev medeltemperaturen i större delen av landet nära det normala, inom en grad.

Nederbörden fördelades mycket ojämnt.  Torrt i främst Götaland och östra Svealand medan det föll mer eller mycket mer än vanligt på andra håll.

Aprilsolen sken normalt eller mer än normalt i april, och mest i början.

Månaden inleddes med några ovanligt kalla nätter.  Lokalt rekordkallt, men inte för någon längre mätserie.

Torrt och soligt dominerade den första aprilveckan, men dagarna före påsk drog ett snöfall in från sydost.

Påskhelgen handlade till stor del om sol och viss vårvärme.  Kristianstad, Skåne nådde 17,0 grader på påskafton den 8 april, årshögst så långt.

Än varmare efter påsk med 21,5 grader i Avesta, Dalarna den 22 april i topp.

Våren tog stora kliv norrut i april.  Lokalt gjorde även sommaren entré , med Göteborg först ut den 18 april.

Den 22-23 april drog kall luft söderut följt av regn och snö från sydväst.  Bakslaget var här.  På fyra dygn från morgonen den 23 april ökade snödjupet i Särna i norra Dalarna med 58 cm.

Kyligt vårväder bestod månaden ut.  Regn och snö drog långsamt norrut.  På två dygn från morgonen den 28 fick Kiruna, Lappland 28 cm nysnö.

Det blev även flera dagar med ”aprilväder”, alltså snabba växlingar mellan sol och byar av regn, blötsnö, snö och snöhagel, innan vi som ofta förr huttrande sjöng våren in den 30 april.

Per Stenborg, meteorolog, SVT Väder
Mer om aprilvädret på www.svt.se/vader

Milt i januari och februari, så många kanske förvånades av att marsvädret blev så pass kallt och snöigt.  I söder föll lokalt rekordmycket nederbörd.

I söder var det omväxlande kallt och milt.  Sammantaget ganska normal medeltemperatur i Götaland jämfört med referensåren 1991-2020, i övrigt kallare än normalt.  Störst avvikelse i Lappland, 3-5 grader under normalt.

Nederbörden fördelades ojämnt.  I norr relativt normalt, men i söder föll mycket mer än brukligt.  I ett stråk från Västkusten till östra Svealand fick man mer än dubbla normalmängden.

Lokalt föll rekordmycket nederbörd i mars, exempelvis 121 mm i Skövde.

Sandhamn utanför Stockholm fick hela 129 mm, vilket nästan är en dubblering av deras tidigare marsrekord på 69 mm.  Normalt faller det 29 mm där i mars.

Några milda och delvis blåsiga dygn inledde månaden.  Sveg i Härjedalen noterade stormbyar den 2 mars.

Ett omfattande snöoväder slog till i söder den 7-8 mars.  Uppåt 40 cm snö föll och det blev problem i trafiken. 

Tillfällig mildluft i söder följdes av mer regn och snö.  Mest fick Fotskäl i Västergötland med 49 mm den 13 mars.

Den 17-18 mars tog våren ett kliv norrut och nådde delar av Svealand och även sydostligaste Norrland.

Månadens högsta temperatur blev 13,3 grader i Kristianstad, Skåne 23 mars.

Samtidigt var det kallt i Lappland där Nikkaluokta och Karesuando nådde lägst med -36,8 grader den 24 mars.  I det klara vädret pendlade temperaturen friskt mellan natt och dag.

I stort sett ett regn- och snöväder per dag från sydost var det som gällde i söder under månadens andra halva.

Per Stenborg, meteorolog, SVT Väder
Mer om marsvädret på www.svt.se/vader

 I februari var vädret i snitt mildare eller mycket mildare än normalt, och det blåste rejält flera gånger.  Inte minst i samband med stormen Otto.

Sett till referensåren 1991-2020 blev medeltemperaturen 1-3 grader över det normala i södra och mellersta Sverige och uppåt 6 grader över längre norrut.

Såväl torrare som nederbördsrikare än normalt under månaden, där främst delar av Lappland sticker ut med under hälften av normal månadsmängd.

Antalet soltimmar i landet blev i grova drag normalt för att vara februari.

Månaden inleddes kallt, och som lägst nådde temperaturen 35,0 minusgrader i Nikkaluokta, Lappland den 4 februari.

Mildluften tog sedan över, och den 11 februari noterades ett nytt årshögsta med 11,6 grader i Karlshamn, Blekinge.  Det blev månadens högsta temperatur.

Den 12-13 februari vräkte regnet ner över delar av Jämtland, och i Stekenjokk, Lappland noterades månadens högsta vindstyrka (orkan 35 m/s).

Den meteorologiska våren anlände till kustnära områden i Götaland på första möjliga datumet den 15 februari, men därefter blev det tvärstopp för vårens vidare avancemang norrut.

Den 17-18 februari slog stormen Otto till mot Sydsverige.  Som mest var omkring 16 000 abonnenter strömlösa efter att lokala stormbyar svept fram över Skåne och Blekinge.

Samtidigt föll mycket snö i norr.  Därefter kallt igen och åter 35,0 minusgrader, denna gång i Naimakka, Lappland den 22 februari.

Under några dagar fick även södra Sverige lite mer vinterlikt väder igen.  Dock bara tillfälligt, för februari avslutades med två milda, och i norr även blåsiga, dygn.

Per Stenborg, meteorolog, SVT Väder
Mer om februarivädret på www.svt.se/vader

Än en gång har vi inlett det svenska väderåret med en mild och till stora delar även nederbördsrik januari.

Månadens medeltemperatur blev över det normala i hela landet, mestadels 1-3 grader över jämfört med 1991-2020.

Frånsett västra fjällen var månaden nederbördsrikare än vanligt, med lokalt över dubbla normalmängden där det mesta föll under första halvan.

Redan efter 15 dygn stod det klart att månaden lokalt skulle bli rekordblöt.

Först skralt med sol, sedan normalt.

För minst 75-åriga mätserier föll det rekordmycket i Växjö med 128 mm, Örebro 112 mm, Lund 109 mm, Malmö 104 mm och Norrköping med 84 mm. 

Året inleddes milt, och månadens högsta temperatur blev 11,5 grader i skånska Kristianstad den 1 januari.  Lokalt i Skåne var just nyårsdagen en lokalt rekordvarm januaridag.

Månadens lägsta temperatur blev -38,2 grader i Naimakka, Lappland den 7 januari.

Flera omfattande snöväder passerade i söder i början av månaden.  När snön sedan smälte och mer regn föll följde höga flöden och det blev en omfattande vårflod från Mälardalen och söderut.

Den 9 låg snön lokalt meterdjup i Ångermanland efter flera dagar med intensivt snöande.  Hattsjöbäcken fick 58 cm nysnö på tre dygn och hade sedan som mest 123 cm den 19 och 20 januari.

Lugnare väder följde under senare delen av januari, frånsett att vinden tog i rejält i fjällen sista veckan.

Temperaturen pendlade mycket under januaris avslutning när vädersystemen drog in på nordlig bana över fjällen.

Månadens högsta medelvind blev 32 m/s i Stekenjokk, Lappland den 25 januari.

Per Stenborg, meteorolog, SVT Väder
Mer om januarivädret på www.svt.se/vader

Stormen Malik och den varmaste dagen i landet på 75 år är kanske det mest intressanta som hände väderåret 2022.

Årsmedeltemperaturen blev i större delen av landet 0,5-1,0 grader över det normala jämfört med åren 1991-2020.

Övervägande torrt också, men främst i västra Norrland föll mer nederbörd än  brukligt.  I söder var väderåret lokalt ett av de torraste som uppmätts.

Hela landet fick mer sol än vanligt 2022, i Götaland lokalt rekordmycket.  Hoburg på Gotland satte med sina 2463 timmar nytt svenskt solskensrekord.

Året inleddes med en vinter med flera ansikten.  Delvis blåsigt, ostadigt och milt med flera oväder.  Kulmen blev stormen Malik som passerade österut över Sydsverige den 29-30 januari.

Även kortare perioder med kyla och lugnt väder förekom.  Årets lägsta temperatur kom den 8 januari med 38,7 minusgrader i Gielas, Lappland.

Våren i Sydsverige låg redo för start på premiärdagen den 15 februari, och tog sedan stora kliv norrut i mars.

Mars var nämligen till stor del rekordsolig och rekordtorr i söder, men bjöd även på ett rejält bakslag med kyla och snö på slutet.

Årets största snödjup blev 201 cm i Katterjåkk, Lappland den 6 april.

Trevande vår i april och maj, där många nog tyckte att vårvärmen var alltför modest.  Visserligen sol och vårvärme över påsk, men sedan uteblev försommarvärmen nästan helt i maj.

En osedvanligt varm midsommar följdes av svalare väder innan en kortvarig hetta slog till.  Allra varmast blev det den 21 juli med 37,2 grader i Målilla, Småland.  Det är den högsta temperaturen i landet på 75 år.

Dagen därpå, den 22 juli, noterades årets största regnmängd på ett dygn med 111 mm i Sågen, Dalarna.

Växlande även i augusti, som till stor del var varm och torr.  Dock med flera tillfällen med åska och kraftigt regn.

Inledningsvis en odramatisk, torr och mild höst.  Nämnas bör två kraftiga regn i september och några lokalt rekordvarma dagar i oktober.

I november tog dramatiken fart, där rekordvärme den 11-12 november följdes av ett snöoväder och flera decimeter i östersjölandskapen en vecka senare.

I december delvis vinterlik och med ett snötäcke som kom och gick i söder.

Per Stenborg, meteorolog, SVT Väder
Mer om väderåret 2022 på www.svt.se/vader

Årets november bjöd på det mesta, där sommarens sena slut vid kusterna i söder följdes av vinterlikt snöande.

Jämfört med referensåren 1991-2020 blev månadens medeltemperatur 0-2 grader över det normala längst i norr till 2-4 grader över normalt i övrigt.

Några regniga dygn i söder i början av månaden, sedan snöfall i mellersta Norrland den 8-9 november och till slut snöfall i söder den 19-21 nov.

I övrigt mest torrt, så sammantaget föll mindre nederbörd än brukligt i större delen av landet i november.

Solen var en bristvara i november, dock fick delar av västra och norra Norrland ungefär normal solskenstid.

Mycket milt väder inledde.  Kulmen kom den 11-12 november med lokala novemberrekord, bland annat i Uppsala (15,8 grader) och Härnösand (13,9 gr).

Den småländska trion Gladhammar, Oskarshamn och Kalmar hade hela 16,7 grader den 12 november.  Det är den hittills högsta temperatur som uppmätts i landet så sent på året.

Den meteorologiska hösten anlände delvis rekordsent till kustområdena i söder, exempelvis till Visby (3 nov), Göteborg (14 nov) och Malmö (14 nov).

Därefter slog vädret om rejält.  Det blev vinterlikt med lokalt mycket snö i söder den 19-21 november.  Snön var delvis blöt och tung, och följdes av strömavbrott och trafiksvårigheter.

Månadens största snödjup blev 58 cm i östgötska Börrum den 21 november.  Därefter mildare igen och snön i söder smälte till stor del bort.

Den 14-23 november sänktes säsongens hittills lägsta temperaturnotering flera gånger.  Månadens lägsta temperatur blev till slut -27,0 grader i Naimakka i norra Lappland den 23 nov.

Per Stenberg, meteorolog, SVT Väder
Läs mer på www.svt.se/vader