Det blev en mycket varm juni i hela  

  landet, delvis rekordvarm. Högst     

  medeltemperatur i juni fick Stockholm

  med 19,3 grader, vilket är tangerat  

  svenskt junirekord med Strömstad 1889.

  I snitt var juni knappa 1 till nästan

  4 grader varmare än normalt sett till

  den nya referensperioden 1991-2020,  

  med störst överskott i sydost.       

  Det torra övervägde, där många platser

  i västra och södra Götaland fick     

  mindre än hälften av normal regnmängd.

  Två omfattande regn och därtill mycket

  skurar gjorde däremot att främst     

  sydöstra Norrland fick en blöt månad.

Solen lyste normalt eller mer än     

  normalt i juni. Vid Östersjön var det

  lokalt till och med rekordsoligt.    

  Juni inleddes varmt och torrt, men   

  efterhand bildades regn- och åskskurar

  som gav en del lokala översvämningar.

  Den 11-12 juni drog ett omfattande   

  regn över norra Sverige. Nästa regn  

  den 14-15 juni var ännu kraftigare när

  det passerade över mellersta Norrland.

  Störst dygnsmängd fick Svedjelandet i

  östra Jämtland med 57 mm den 14 juni.

  Sval luft följde och månadens lägsta 

  temperatur blev 3,1 minusgrader i    

  Latnivaara i Lappland den 17 juni.   

 Värmeböljan som följde den 17-22 juni

  var mest uttalad i sydost. Lokalt var

  det rekordvarma junidagar. Målilla i 

  östra Småland nådde 34,6 grader såväl

  den 18 som den 19 juni. Det är varmast

  i landet i juni på 74 år, alltså 1947!

  När värmen sakta knuffades undan     

  österut den 19-22 juni låg ett band  

  med kraftiga regn- och åskskurar från

  sydväst till nordost genom landet, och

  temperaturskillnaden var extrem.     

  En delvis ostadig midsommar följdes av

  relativt varmt men ganska ostadigt   

  väder med lokala skurar månaden ut.  

  Per Stenborg, meteorolog, SVT Väder  

  Läs mer på www.svt.se/vader

Väderkrönika av Per Stenborg                                           

 Det svängde om vädret i maj. Vi fick 

 såväl kyla och snö som regn och värme.

  Sammantaget en något kallare maj än  

  normalt jämfört med den nya referens-

  perioden 1991-2020. Men inte så kallt

  som många nog tror, utan mestadels   

  skiljde det bara ungefär en grad.    

  Flera omfattande regn, inte minst    

  regnet den 25-27 maj, bidrog till att

  månaden lokalt blev mer än dubbelt så

  regnig som normalt i västra och norra

  Götaland och i södra Svealand.       

  I stora delar av södra och mellersta 

  Norrland var månaden däremot torr.   

Många nya regnrekord sattes för maj  

  månad. Mest regn fick Bollebygd i    

  Västergötland med 190 mm, vilket är  

  nytt majrekord för hela Götaland.    

  Solbristen var påtaglig i nästan hela

  landet. Lokalt sken solen rekordlite.

  Månaden inleddes kyligt och ostadigt,

  med blötsnöinslag långt söderut. I   

  Falköping i Västergötland låg 3 cm snö

  på morgonen den 6 maj. Samma natt var

  det 18,7 minusgrader i Rensjön i norra

  Lappland, månadens lägsta temperatur.

  Tillfällig värme inför och över Kristi

  himmelsfärdsdag den 13 maj gav årets 

  första 25-gradersdag. Den 13 maj var 

  även månadens åskrikaste dygn.

 Med värmen tog snösmältningen fart,  

  men det blev en tam och tämligen kort-

  varig vårflod i norra Norrland i år. 

  Sedan åter svalare och ostadigare. Ett

  mycket kraftigt och omfattande regn  

  drabbade främst Södermanland med     

  omnejd den 25-27 maj. Omfattande     

  översvämningar följde när mycket regn

  föll på kort tid på redan mättad mark.

  Regnet följdes norrifrån av sol och  

  värme. Månaden avslutades soligt och 

  försommarvarmt. Östmark-Åsarna i norra

  Värmland toppade temperaturlistan den

  30 maj med 28,5 grader.              

  Per Stenborg, meteorolog, SVT Väder  

  Läs mer på www.svt.se/vader

       Väderkrönika av Per Stenborg    

 April blev svängig med flera bakslag,

  men vi fick även en vårvarm period.  

  Sammantaget övervägde det kyliga i   

  södra och mellersta Sverige. Månadens

  medeltemperatur blev där 0-2 grader  

  lägre än under referensåren 1991-2020.

  I nordöstra Norrland var april däremot

  uppåt 1 grad varmare än normalt.     

  Övervägande torrt också, med mindre än

  hälften av normalt i främst sydöstra 

  Götaland och vid västkusten. Främst i

  nordöstra Norrland föll däremot mer  

  nederbörd än normalt. Allra mest fick

  Lövånger i Västerbotten med 86 mm,   

  varav hälften på en dag, den 23 april.

 Den inledande påsken var först solig 

  och smått vårvarm, men mot slutet slog

  vädret om. På påskaftonens kväll den 

  3 april noterades månadens enda storm.

  Det blåste till och med orkan, 35 m/s

  i Stekenjokk i södra Lapplandsfjällen.

  Månadens första bakslag med snö långt

  söderut kom på annandagen den 5 april.

  Den 9 april var det rejält blåsigt   

  från Mälardalen och söderut. Månadens

  kraftigaste byvind blev stormbyar på 

  25 m/s i Floda i inre Södermanland.  

  Det kyliga vädret bestod, och månadens

  andra bakslag kom den 11-12 april. I 

  Jämtland föll mest med dryga 20 cm,  

  men snön la sig även långt söderut.  

  En nästan veckolång svit med vårvarma

  dagar följde, och den 18 april nådde 

  vi 20 grader för första gången i år. 

  Månadens högsta temperatur blev sedan

  20,4 grader i Göteborg den 19 april. 

  Månadens tredje bakslag, den 21-22   

  april, blev månadens kraftigaste med 

  lokalt uppåt 10 cm i Götaland. Efter 

  en lov in över Finland återvände snön

  till Västerbotten den 23 april. Det  

  vräkte ner och Lövånger fick 29 cm.  

  Flera aprilvädersdagar avslutade     

  månaden, och nätterna var lokalt     

  osedvanligt kalla i Sydsverige.      

  Per Stenborg, meteorolog, SVT Väder  

  Läs mer på www.svt.se/vader

Ansvarig utgivare | svt.se

© Sveriges Television AB

Hösten och vintern 2020 var de varmast

  uppmätta i Europa och vi hade den    

  torraste våren sedan 40 år tillbaka, 

  enligt en rapport från EU:s          

  klimatforskningscenter Copernicus.   

  Enligt rapporten, främst baserad på  

  satellitdata, var 2020 det varmast   

  uppmätta året med vintertemperaturer 

  på 3,4 grader varmare än genomsnittet.

  Det får enligt rapporten påverkan på 

  havsis och snötäcken.                

  De delar av Europa som aldrig gick   

  under 0-gradigt på vintern utgjorde  

  sammanslaget den största uppmätta    

  arean sedan mätningarna började.     

Efter februaris vårvarma avslutning  

  blev mars till stor del en enda lång 

  väntan på vårens nästa kliv norrut.  

  Mars blev varmare än normalt i hela  

  landet. Mestadels 1-3 grader över det

  normala, men i Sydsverige dock knappa

  1 grads överskott jämfört med den nya

  referensperioden 1991-2020.          

  Det torra eller mycket torra vädret  

  dominerade. I främst västra Lapplands-

  fjällen och i ett område i Närke och 

  Östergötland föll dock mer än vanligt.

  I Närke och Östergötland kom nästan  

  allt den 27 mars med uppåt 45 mm.    

 Solen sken mer än vanligt i större   

  delen av landet i mars. I västra     

  Norrland var dock solen en bristvara.

  Lite av februarivärmen spillde över på

  mars första dagar. Sedan blev det    

  kallare. Månadens lägsta temperatur  

  blev 31,1 minusgrader i Malå, Lappland

  och i Älvsbyn, Norrbotten den 10 mars.

  Den 11 mars blev det ett rejält      

  bakslag i söder med snö, regn och    

  blåst. Mest snö föll i Värmland och  

  Dalarna med som mest dryga 20 cm.    

  Sydostvinden i Jämtlandsfjällen nådde

  orkanstyrka på 37 m/s samma dag.     

  Månadens största snödjup blev 122 cm i

  Kittelfjäll i Lappland den 14 mars.  

Sista tredjedelen av månaden blev mild

  och blåsig. Snöbyarna avlöste varandra

  i Jämtlands- och Lapplandsfjällen, och

  vinden nådde av och till stormstyrka.

  Den meteorologiska våren tog klivet  

  vidare upp över de delar av södra och

  mellersta Norrland som inte fick vår 

  redan i februari. I sydöstra Sverige 

  var 29-31 mars tre sommarvarma dygn. 

  Den 30 mars blev det hela 19,7 grader

  varmt i Harstena i Östergötland och  

  Oxelösund i Södermanland. Lokala     

  värmerekord för mars slogs, bland    

  annat i Norrköping och i Harstena.   

  Per Stenborg, meteorolog, SVT Väder  

  Läs mer på www.svt.se/vader

Februari blev en tydligt tudelad     

  månad, för den inleddes med vinterkyla

  och så gott som hela landet snötäckt,

  men avslutades med massor av vårvärme.

  Månadens lägsta temperatur blev 37,0 

  minusgrader i Nikkaluokta i norra    

  Lapplandsfjällen den 18 februari.    

  Värmen i slutet av månaden slog sedan

  rekord, för 17,0 grader på Kalmar    

  flygplats i Småland den 25 februari är

  nytt svenskt februarirekord.         

  Sammantaget övervägde det kalla, så i

  stora delar av landet blev månadens  

  medeltemperatur 0-2 grader lägre än  

  under referensåren 1991-2020.        

  Torrt eller mycket torrt väder       

  dominerade under månaden. I norra    

  Uppland och i större delen av norra  

  Norrland föll dock mer snö än brukligt

  jämfört med referensåren 1991-2020.  

  Solen sken mer än vanligt i februari 

  i större delen av landet, i sydöstra 

  Götaland till och med rekordmycket.  

  Inledningen var kall med fem så      

  kallade nationella isdygn, alltså dygn

  med enbart minusgrader i hela landet 

  hela dygnet. Så skedde den 6 februari,

  följt av fyra dygn den 8-11 februari.

  Ostvindar matade in snöbyar mot      

  ostkusten dessa dagar, och Tyllinge i

  Småland fick 35 cm nysnö på ett dygn.

 Därefter slog det om, och med start  

  den 16 februari rusade våren snabbt  

  upp över Götaland, Svealand och kanske

  även delar av södra Norrland.        

  Den sista februariveckan sattes många

  nya lokala temperaturrekord. Däribland

  alltså ett nytt svenskt rekord, men vi

  fick även den näst varmaste februari-

  dagen genom tiderna i Svealand med   

  15,4 grader i Örebro den 28 februari.

  Snön smälte fort i vårvärmen i söder,

  och isarna blev snabbt allt mer      

  förrädiska. Många tillbud inträffade,

  flera med tragisk utgång tyvärr.     

  Per Stenborg, meteorolog, SVT Väder  

  Läs mer på www.svt.se/vader

Väderåret 2020 inleddes extremt milt,

  men i år gällde istället snö och kyla.

  Månadens medeltemperatur blev nära det

  normala i sydöstra Sverige och klart 

  kallare än normalt i övrigt. Det sett

  till den nya referensperioden        

  1991-2020 som används från och med i 

  år. Lokalt i inre Norrland var årets 

  januari kallast sedan 1980-talet.    

  Nederbörden fördelades ojämnt över   

  landet. I större delen av landet föll

  mer nederbörd än normalt, men i västra

  fjällen var det torrt eller mycket   

  torrt. Mest föll i öster med lokalt  

  mer än dubbla normalmängden.         

 Lokala nederbördsrekord för januari  

  månad sattes, bland annat i Härnösand

  med 198 mm, i Visby med 125 mm och i 

  Boden med 114 mm.                    

  Grovt sett sken solen mer än normalt i

  väster medan det var solbrist i öster.

  Årsskiftet var milt, men bara dagar in

  på det nya året tog kylan över.      

  Den 11-13 januari slog ett rejält    

  snöoväder till mot mellersta och norra

  Norrland. I Forse i Ångermanland ökade

  snödjupet med hela 60 cm på ett dygn.

  Kyla följde i norr. Månadens lägsta  

  temperatur blev 39,7 minusgrader i   

  Nattavaara i Lappland den 14 januari.

 Månadens högsta temperatur blev 8,7  

  grader i skånska Lund den 22 januari.

  Nästa snöoväder slog till i norr den 

  21-22 januari, dock med inslag av regn

  närmast kusten. Härnösand fick hela  

  111 mm på tre dygn, men snödjupet    

  sjönk från 24 cm till 19 cm.         

  Lokala snödjupsrekord följde, bland  

  annat i Kittelfjäll i södra Lappland 

  med 168 cm den 24 januari. Det blev  

  även månadens högsta snödjup i landet.

  Efter töväder den 20-23 januari      

  återkom sedan snön och kylan i söder.

  Per Stenborg, meteorolog, SVT Väder  

  Läs mer på www.svt.se/vader

Publicerad 2021-01-07 08:30