Senaste inläggen
Hög solaktivitetSolen är inne i en cykel då antalet solfläckar blir fler. Det ökar möjligheten för en mild vinter, enligt forskarrapporter.
Publicerad 4 november 2012 - 16:59–Uppdaterad 4 november 2012 - 17:06
Solfläckar är till synes mörka områden på solen som syns som fläckar. Forskarna tror att de bildas av störningar i solens magnetfält.
Solen är något mindre varm i solfläcksytorna. Dock sänder solfläckarna ut mer UV-strålning än omgivande ytor.
Gunnar Sporrong, föreståndare vid Slottskogsobservatoriet i Göteborg, har under de senaste tre åren prickat rätt i sina förutsägelser baserat på solens aktivitet och hur många solfläckar som finns för tillfället.
–Följer man det här och tittar tillbaka på de senaste hundra åren, så skulle jag tro att det blir en ganska mild och behaglig vinter i år, säger Gunnar Sporrong till SR P4 Göteborg.
Solens aktivitet följer normalt 11-årscykler. Just nu är solen inne i en aktiv period med mycket solfläckar. När solfläckarna blir fler tenderar vintrarna i Europa och Nordamerika att bli förhållandevis milda. Det beror på att solfläckarna sänder ut starkt UV-ljus, som tas upp av stratosfären, vilket i sin tur påverkar jetströmmarna, de kraftiga vindarna omkring 10 kilometer upp i atmosfären. Jetströmmarna tenderar då att släppa fram den milda atlantluften med sina lågtryck mot norr. Effekten blir mildare vintrar på våra breddgrader eftersom den kalla arktiska luften får svårare att nå Norden.
Gunnar Sporrong pekar på att solfläckarna under den långa och kalla vintern 2010 var rekordfå.
Han får stöd för sina observationer av en forskarrapport som publicerades här om året i ansedda Nature. Forskarna jämförde 350 år av brittiska temperaturuppgifter med observationer av solens aktivitet. Slutsatsen blev att år med låg solaktivitet hade en halv grad lägre medeltemperatur.
Även om hypotesen stämmer med statistiken för de flesta år finns undantag. År 1685 var vintern i England onormalt varm trots att solaktiviteten var låg. Forskarna tror att en förklaring tillavvikelsen kan vara vulkanavbrott som också påverkar väderleken
(På SVT)
Orkanen Sandy drar nu in mot USA. Från Maryland kommer bilder som visar på kraftiga översvämningar.
Gator i New York står under vatten. New Yorks borgmästare Mike Bloomberg vädjar till dem som inte lämnat evakueringszon A att göra det omedelbart.
Delstaten New Yorks guvernör Andrew Cuomo har beordrat att två av tre viktiga tunnlar som leder till Manhattan ska stängas som en säkerhetsåtgärd. Philadelphia Inquirer rapporterar att södra delen av New Jersey är utan ström.
Sju delstater på USA:s östkust har utfärdat beredskapstillstånd. Skolor och arbetsplatser, bland dem FN, håller stängt i dag.
All trafik med tunnelbanor, bussar och tåg i New York är nu stoppad, uppger myndigheterna. Skälet är fruktan för kraftiga översvämningar och den hårda vinden från orkanen Sandy.
Guvenören har också beordrat att två av tre viktiga tunnlar till Manhattan ska stängas.
Minst elva miljoner pendlare blir utan allmänna kommunikationer i området och tusentals flyg har ställts in då flygplatser hålls stängda.
(Från SVT Text)
Ett kraftigt snöfall har i dag drabbat stora delar av Mellansverige, med många trafikolyckor som följd, och SMHI varnar nu för fortsatt snöfall.
En klass 1-varning, där det för vissa områdent talas om upp till 20 cm snö, har utfärdats för Värmland, Dalarna, Gästrikland och Hälsingland samt vissa angränsande områden.
Snöfallet väntas pågå hela dagen, för att sedan dra vidare norrut.
SMHI varnar även för kraftiga snöfall i Västerbotten och Norrbotten under den kommande natten.
(Från SVT Text)
Höstkylan har dragit in över landet och det blir minusgrader ända ner i Skåne nattetid och på morgonen.
Även på lördagen blir det fortsatt kallt och i Götaland kommer ett regnområde in tidigt på dagen. Resten av landet får växlande molnighet.
Natten till söndag drar det in snöbyar från Dalarna och norrut. Snön kan ligga kvar till nästa snöfall som kommer under måndag-tisdag.
-Det kan vara dags att sätta på vinterdäcken, säger SVT:s meteorolog Pia Hultgren.
(Från Svt Text)
Nu finns tecken på att ozonskiktet börjat läka. Varje år bildas ett hål i ozonlagret och årets hål var det minsta på länge.
Det är fortfarande oklart hur det ligger till med ozonlagret. Men det finns gott hopp om bättring, säger Thomas Carlund på SMHI.
Ett skäl bakom slutsatsen att ozonlagret kan vara på väg att läka är att hålen även tidigare, senast 2010, varit små. Men orsaken bakom krympningen är ännu inte klarlagd.
I Naturskyddsföreningens "nyhetshäfte" i Hofors - Torsåker 2012:2 skriver Lennars Risberg bl.a.: "Om det alls var någon sommar hos oss i år så måste jag ha varit borta den korta tiden, för det kan inte ha varit mer än ett eller ett par dagar. Och om det inte är riktigt sant så är det inte långt ifrån, och det har haft sina konsekvenser.
Visst - det kan vara värre, men det är inte mycket till tröst. Det kan till och med vara mycket värre, och dessutom vara helt sant. År 1816 ska bokstavligen ha varit "året utan sommar" på norra halvklotet. Det började med att vulkanen Tambora i Indonesien fick ett utbrott 5-15 april 1815, och inte vilket som helst. Utbrottet är det största som är känt under mer än 1500 år. Enorma mängder av små partiklar och gaser spreds i atmosfären, självklart med katastrofala följder för närområdet.
Året efter hade stoft spritts så att det fanns som en dimslöja runt hela jordklotet. Det förde med sig att solljuset inte nådde jordytan som det brukar, med avkylning som följd. Senare talade man i Sverige om 1816 och den följande vintern som "1800-frös-ihjäl". Historiska källor anger att temperaturen i Spanien inte översteg 15° i juli eller augusti 1816, och det är något helt annat än det brukar vara. Hungersnöd följde på många håll. I Nordamerika var det värre ändå. Det mesta av skörden frös bort i både Kanada och USA. I Quebec i Kanada ska det ha kommit 3 dm snö i början av juni 1916.
Nu var det nästan 200 år sedan och då kan man tillåta sig ett annat perspektiv. Dessutom måste man ta hänsyn till mannaminnet. Alltså kallar jag 2012 än så länge för året utan sommar. Och även om mannaminnet snabbt lägger en slöja över det som hänt, sp är jag säker på att slutet av maj och delar av juni helt enkelt var hemska där termometern vissa dagar stannade på ensiffrigt. Om det är någon tid på året när det helt enkelt måste vara varmt och vackert så är det just då. Fåglar kan inte prognostisera väret, åtminstine inte på längre sikt. Alltså är de anpassade till något slags normaltillstånd. Och i juni ska det vara varmt, punkt slut. Då flyger insekterna och då är det fullt med larver av skalbaggar och fjärilar. Det är mat för hungriga fågelungar som ska komma till världen när bordet är dukat."
På grund av sin höjd över havet och sitt avstånd från kusten har Canberra fyra distinkta årstider. I Canberra är sommaren varm och torr och vintern kall med tung dimma och lite snö. Den högsta registrerade temperaturen i området är +44°C den 1 februari 1968., och den lägsta var -10.0 °C den 11 juli 1971. Staden upplever snöfall ungefär en gång var tredje vinter men snön smälter normalt undan fort. Mellan oktober och mars (d.v.s. under sommarhalvåret) åskar det då och då och det regnar mest under vår och sommar.
Hobart har ett maritimt kustklimat. Den högsta uppmätta temperaturen är + 40,8 grader C (4 januari 1976) - och den lägsta - 2,8 grader C (25 juni 1972).
Må | Ti | On | To | Fr | Lö | Sö | |||
1 |
2 |
3 |
4 |
||||||
5 |
6 | 7 |
8 |
9 |
10 | 11 |
|||
12 |
13 |
14 |
15 |
16 |
17 |
18 |
|||
19 |
20 |
21 |
22 |
23 |
24 |
25 |
|||
26 |
27 |
28 |
29 |
30 |
31 |
||||
|