Väderspråk: vad betyder orden?

Uppdaterad   25 januari 2018

Publicerad   9 september 2011

I väderprognoser och andra meteorologiska sammanhang används

en mängd olika termer och uttryck, som inte alltid är så lätta att förstå.

Här förklaras de vanligaste orden och även de man kanske inte hör så ofta.

Allmänna uttryck

Tropiskt klimat: Enligt Köppens klimatsystem så krävs det att

månadsmedeltemperaturen ska vara minst 18°C under årets alla

månader för att det ska vara tropiska förhållanden.

Tempererat klimat: Med tempererat klimat avses vanligtvis att den

varmaste månadens medeltemperatur i genomsnitt är varmare än +10°C

och att kallaste månaden i genomsnitt är kallare än +6°C. De tempererade

klimaten delas sedan in i varmtempererade, där kallaste månaden är

varmare än 0 grader, och kalltempererade, där kallaste månaden

är kallare än 0 grader. Tempererade områden har fyra årstider.

Gråväder: Mulet och ofta fuktigt och disigt. Vanligt väder på hösten och vintern i södra Sverige.

Vackra semesterdagar: Definitionen på en vacker semesterdag

är att maximitemperaturen varit minst 20° samt att det regnat mindre än 1.0 mm under dagtid.

Solen

Soligt: Solen skiner från en klar eller näst intill molnfri himmel.

Solen dominerar/Övervägande soligt: Endast kortvarigt döljer sig solen

bakom ett moln.

Ganska soligt: En aning mer moln än när solen dominerar, men det

går bra att njuta av solen om man vill det.

Vackert väder: Ungefär som ganska soligt, men vinden bör inte vara för stark.

En del sol/Växlande molnighet: Solen går i moln då och då, ungefär 50-50.

En del solchanser: Lite sämre än växlande molnighet, men solen kommer fram då och då.

Solglimtar: Solen kikar fram mellan molnen, men ganska sällan.

Soldis: Solen skiner igenom tunna slöjmoln eller genom disig luft.

Moln

Klart: Molnfritt.

Nästan klart: Endast någon molntuss eller molnstrimma på den annars klara himlen.

Halvklart: Molnsjok eller molnflak täcker delar av himlen under en l

ängre tid, högst halva himlen dock. Kan vara upp till någon timme.

Resten av himlen är samtidigt klar.

Lätt molnighet: En hel del sol.

Växlande molnighet/Moln varvat med sol: På dagen går solen

bakom moln då och då. Typisk sommarhimmel med blomkålsliknande

stackmoln. I genomsnitt ungefär 50-50 mellan sol och moln. Snabbare

variationer än i halvklart.

Lite moln: Högst halva himlen täcks av olika molnsorter. De

klara partierna överväger.

Molnigt/Mycket moln: Solen visar sig bara under korta stunder.

Molnen dominerar: En aning längre solstunder än när det är molnigt.

Nästan mulet: Endast någon glugg eller reva i molntäcket.

Mulet: Ett jämngrått eller ännu mörkare täcke över hela himlen.

Mulnande: En molnskärm drar upp över himlen från en viss riktning.

På dagen fördunklas solen och försvinner efterhand helt och hållet.

Ökad molnighet/Molnigare: Det blir successivt mer moln. Solen skyms

mer och mer av molnen.

Minskad molnighet: Slutresultatet är åtminstone halvklart eller växlande molnighet.

Uppklarnande: Lite moln eller inga moln alls kvar på himlen när processen är klar.

Det spricker upp: Det går från mulet till i bästa fall halvklart.

Det går hål i molntäcket: Molnen gluggar upp.

Läs mer i vår artikel om molnighet och molnmängd.

Regn

Regn: Faller ur ett tjockt molntäcke och håller vanligtvis på några timmar.

     Stänkregn - Så glest mellan dropparna att det knappt ens blir vått.

     Lätt regn - Högst 0,5 mm på en timme. Vått, inte blött.

     Något regn - Upp till 1 mm totalt.

     Måttligt regn - Upp till 4 mm på en timme.

     Kraftigt regn - Mer än 4 mm på en timme.

     Rikligt med regn - Mer än 15 mm totalt.

Skur: Nederbörd som börjar hastigt och ej varar särskilt länge.

Skurar faller ur bymoln (Cumulonimbus) som täcker ett ganska litet område till

skillnad från utbredda regnmoln (Nimbostratus) som ger långvarigare regn.
    
Duggregn: En mängd mycket små droppar. Förekommer främst när

vi har gråväder. Ger bara små mängder, någon tiondels mm på en timme.

Underkylt regn: Regndroppar som håller en temperatur under noll grader. 

Läs mer om underkylt regn här. Dropparna fryser omedelbart när dom

träffar mark, hus, ledningar och föremål. Ger mycket svår halka.

Inträffar ibland när det slår om till mildare väder efter en lång kall period.

 Läs mer om halka här.

Underkylt duggregn: Kan förekomma vintertid när det är gråväder.

Blir givetvis halt, men oftast inte lika extremt som i underkylt eller

frysande regn, eftersom dropparna är mycket mindre. Vanligast i

kusttrakterna med pålandsvind från öppet hav.

Frysande regn: Regn över kall backe. Dropparna är varmare än noll

grader, medan marken håller minusgrader. Dropparna fryser när dom

träffar marken. Händer också ibland i samband med väderomslag och det blir mycket halt.

Snöblandat regn/Regn med inslag av snö: Regnet överväger.

Åskregn: Regn eller skurar i samband med åska inom hörhåll.

Var och hur länge

Lokal regnskur: De flesta lyssnare får uppehåll. I högst 25 % av

prognosområdet blir det en skur. Den typiska skuren är lokal till sin karaktär.

Någon regnskur: Alla som lyssnar kan räkna med att få åtminstone

en regnskur på sig, eller om vi gör en snäll tolkning, få syn på en skur.

Bäst att ta med sig paraplyet!

Regnskurar på många håll: De flesta drabbas av minst en skur, dock inte alla.

Minst 25 % av området ska förbli torrt.

Allmänt regnskurar: Så gott om skurar att man lika gärna kan säga regnigt.

Tidvis regn/Regn av och till: Det regnar inte hela tiden under

prognosens giltighet. Perioder med uppehåll förekommer, men stunderna

med regn dominerar.

Regn med avbrott: Avbrotten är kortare än regnstunderna.

Kortvarigt regn: Varar högst någon timme, men oftast kortare. Som

flera radiomänniskor sagt; inte längre än att man kan ta skydd under

ett träd och vänta ut regnet.

Ihållande regn: Det håller på ett antal timmar, ibland en hel dag eller natt.

Övergående regn: Det varslar om en förändring. Regnet kommer att

upphöra, men sluttiden är "flytande".

Skurar och byar

Regnskurar: Faller ur bymoln som utvecklats från upptornade stackmoln.

Normalt varar en skur 10-20 minuter och ger följande ungefärliga regnmängder:

     Lätt regnskur < 1 mm.

     Regnskur 1-10 mm.

     Kraftig regnskur > 10 mm.

    
Skyfall: Mycket kraftig regnskur som ger minst 50 mm på en timme

eller minst 1 mm på en minut.

Solskur: En regnskur samtidigt som solen lyser så att man kanske ser en regnbåge.

Byar av regn/snö: Byar av snöblandat regn, regn överväger.

Hagelbyar: Kraftigt utvecklade bymoln ger ibland hagel. Hagelkornens

storlek varierar allt från någon mm till flera centimeter.

Åska: Förekommer i en del kraftiga regnskurar, gärna tillsammans med hagel.

Kombinationen med snö är mycket ovanlig. Läs mer om åska här.

Värmeåskväder: Bildas lokalt under eftermiddagen inne över den

rejält uppvärmda landbacken. Läs mer om värmeåskväder här.

Åskfront: En kallfront tränger undan varm luft som tvingas i höjden

och åska utlöses längs fronten. En mur av blåsvarta moln marscherar

framåt. På radarbilder liknar det ett pärlband av färgglada ekon.

Avsaknad av nederbörd

Uppehåll: Används när man av övriga formuleringar kan undra om

det ska hålla torrt. Till exempel mulet, men uppehåll. Man kan också

lägga till ordet uppehåll för att klargöra att idag kommer det absolut inte ett dugg

från himlen.

I huvudsak/mest uppehåll: Man kan inte helt utesluta någon mycket

lätt skur eller lite regnstänk, men dom allra flesta får inget alls.

Uppehåll dominerar: Troligen blir det någon mycket lokal skur, men

här vill man inte framhäva skurrisken.

Snö

Snöfall: Faller vanligen ur ett tjockt molntäcke och varar

normalt några timmar.

      Lätt snöfall - Upp till 0,5 cm på en timme.

      Måttligt snöfall - Högst 4 cm på en timme.

      Kraftigt/ymnigt snöfall - Mer än 4 cm på en timme.

      Något snö - Ca 1 cm totalt.

      Rikligt med snö - Mer än 15 cm totalt.

Snöbyar: Faller ur bymoln.

      Lätt snöby - Blir vitt på marken, men just inget mer.

      Snöby - Upp till 5 cm.

      Kraftig snöby - Mer än 5 cm.

Byar av snö/regn: Byar av regnblandad snö, snö överväger.

Snö med inslag av regn: Regnblandad snö. Snön överväger. I

praktiken svårt att skilja från ovanstående uttryck.

Blötsnö: Snöfall när temperaturen är kring noll grader. Snön l

ägger sig tungt på hustak, träd och ledningar.

Snöblask: Mer vattnigt än blötsnö, blir som snösörja på marken

och smälter oftast bort snabbt.

Kornsnö: Förekommer då och då när det är gråväder. Vanligast en

bit in på förmiddagen. Därför kallas fenomenet för fikasnö väderfolk emellan.

Föregås ibland tidigt på morgonen av underkylt duggregn.

Snödrev: Snön "lossnar" från marken och driver med vinden.

Högt snödrev når högre än 2 meter och orsakar således nedsatt sikt

i ögonhöjd.

Lågt snödrev når inte högre än 2 meter.

Snöyra: Det snöar och blåser en hel del. Snön yr omkring i

luften och driver på marken.

Snöstorm: Snöfall, kraftig blåst och mycket dålig sikt. Snödrivor

blockerar en del vägar. Vinden behöver inte nå ända upp till äkta

stormstyrka för att det ska kallas för snöstorm.

Flinga ur: När meteorologen säger flinga ur betyder det egentligen

lätt snöfall som inte är kopplat till någon front. Allmänt sker detta i kalla

situationer då inte krävs så mycket för att snöflingor ska bildas och falla

ur låga moln. Med lite turbulens och omblandning av luften kan flingorna

växa sig tillräckligt stora för att falla till marken.

Vid denna typ av snöfall klarnar det ibland upp ett tag då snöflingorna

har samlat på sig den fukt som finns i luften och fört med sig både fukt och

moln till marken. Ibland kan också snön bildas direkt ur fukten från luften,

alltså utan moln. Denna typ av lätt snöfall syns sällan i prognosmodellerna

och inte heller alltid på radarn, därför rekommenderar vi att läsa

meteorologens kommentar för att få en bra bild av läget.

Temperatur

Plusgrader: På vintern när det är någon eller några grader över noll och

man inte vill släpa på siffror.

Minusgrader: Används också på vintern, men knappast om det är kallare

än minus fem.

Nollgradigt: Temperaturen håller sig nära noll grader. Kan vara både över och under noll.

Nattfrost: Minusgrader vid marken. Används endast vid barmark under

 vegetationsperioden.

Markfrost: Minusgrader på marken. Kan användas året runt vid barmark.

Frost: Minusgrader både i luften och på marken.Läs mer om frost.

Töväder: Plusgrader efter en kall period. Snön töar, isen smälter,

annat fruset tinar upp.

Dagsmeja: Dagsmeja innebär att solstrålning smälter snö och is,

företrädesvis under senvintern och våren, även om lufttemperaturen l

igger under fryspunkten. Läs mer om dagsmeja här.

Järnnätter: De enstaka frostnätter som kan förekomma ända in

på försommaren och som därför är extra farliga, eftersom växtsäsongen

har börjat. Den kritiska perioden infaller vid olika tidpunkt i skilda

delar av landet, tidigare i söder och senare i norr. Läs mer om järnnätter.

Högsommar(värme): Dagens högsta temperatur är minst 25°C.

Värmebölja: En station har haft värmebölja om det där har varit 25 grader

varmt eller mer under minst 5 dagar i sträck. För fjällen och norra Lappland är

kraven lite lägre; där kallas det för värmebölja även om temperaturen inte

varje dag nått riktigt ända upp till 25 grader.

Tropisk natt: Minst 20 grader varmt under hela natten. 

Läs mer om tropisk natt här.

Geografi

Kusten: En smal remsa från stranden och några kilometer in.

Kustlandet: Sträcker sig ett par, tre mil in från havet. Ungefär

lika långt som sjöbrisen når. Kustlandet är alltså bredare än kusten.

Inlandet: Området innanför kustlandet. Det kan vara ett rätt smalt

område om ett landskap har flera kuster.

Fjälltrakterna: Avser både själva kalfjället och mellanliggande områden.

Vind

Se separat artikel om skalor för vindstyrka

Sikt

Se separat artikel om siktförhållanden

Det ser ut att kunna bli något varmare än normalt  när vi kommit in i januari med början i sydväst. 

Den högsta temperaturen kan bli + 11 grader i slutet av månaden i Oskarshamn eller Gladhammar. Den lägsta -23 i Nikkaluokta, Nattavaara eller Gielas.

Några temperaturer 5/1

Malmö +8

Göteborg +9

Stockholm +8

Gävle +7

Umeå +4

Luleå +2

Kiruna -3

Den högsta temperaturen den här månaden (februari) kan finnas i Kristianstad i Skåne eller i Oskarshamn i Småland med +12 grader i slutet av månaden. Den lägsta i Nikkaluokta med -24.

Det blir troligen en rätt solig period från mitten av månaden. En del snöbytar på flera platser i de nordligare fjällen.. 

 

Några temperaturer 5/2

Malmö +10

Göteborg +9

Stockholm +6

Gävle +7

Umeå +2

Luleå  +1

Kiruna  0

Den högsta temperaturen den här månaden (mars) kan finnas i Oskarshamn i Småland eller i Lund i Skåne, +15 grader i slutet av den här månaden. Den lägsta i Gielas eller Nikkaluokta med -15.

Det ser ut att bli rätt molnigt väder i  norr när när vi är inne i den första vårmånaden.. Det kan bli något varmare väder längst i söder vid månadsskiftet mars/april. Prognosen är dock något osäker.

Några temperaturer 7/3

Malmö +13

Göteborg +12

Stockholm +12

Gävle +10

Umeå +3

Luleå +2

Kiruna +5

Under september fick sommaren ge allt

  större plats åt hösten, och även lite

  vinter innan månaden var över.       

                                        

  Varmt och kallt turades om flera     

  gånger, och sammantaget blev det en  

  normal eller något varm månad om man 

  jämför med referensåren 1961-1990.   

                                       

  Lite mer regn och snö än brukligt föll

  i september. Mest fick nordligaste   

  Norrland, medan det var en torr månad

  ibland annat östra Götaland med lokalt

  neråt halva regnmängden mot normalt. 

                                       

  Solen sken normalt eller något mer än

  normalt i september.                 

  

Månadens första dag bjöd på extrem   

  sensommarvärme. Varmast var det i    

  Målilla i Småland med 29,0 grader,   

  vilket bara är en tiondel lägre än det

  svenska septemberrekordet från 1975. 

                                       

  Värmen knuffades samtidigt österut med

  årets tredje åskrikaste dygn, drygt  

  20 000 blixtar, just den 1 september.

                                       

  Ostadigt väder inledde månaden, och  

  den 10 september gav kraftiga skurar 

  översvämningar i Göteborgs-området.  

                                       

  Den 15 september blåste det lokalt   

  stormbyar i Göteborg, men årets första

  höststorm låter fortsatt vänta på sig.

                                       

  Hösten tog över alltmer under månaden.

                                     

Tillfällig värme i söder gav nästan 25

  grader varmt den 21 september.       

                                       

  Månadens lägsta temperatur sänktes   

  flera gånger och blev till slut 9,7  

  minusgrader i Latnivaara nordväst om 

  Gällivare i Lappland den 24 september.

                                        

  Efter ett bara dagar med övervägande 

  torrt höstväder tog en regnig        

  avslutning över i hela landet.       

                                       

  I nordligaste Norrland föll det även 

  snö, och 14 cm i Jukkasjärvi öster om

  Kiruna i Lappland den 30 september   

  blev månadens största snödjup.       

                                       

  Per Stenborg, meteorolog, SVT Väder  

  Läs mer på www.svt.se/vader

Det blev en klart varmare augusti än 

  brukligt i hela landet, till stor del

  beroende på en mycket varm slutvecka.

                                        

  Jämfört med referensåren 1961-1990   

  blev medeltemperaturen 1-3 grader över

  det normala i större delen av landet.

                                       

  Rätt allmänt var augusti torrare än  

  brukligt i främst delar av östra     

  Götaland och södra Norrland, och     

  regnigare än brukligt i övrigt.      

                                       

  Klart mest regn fick Kiruna-Esrange i

  Lappland med 215 mm. Det är den tredje

  blötaste månaden där genom tiderna    

  sedan mätstarten i september 1898.   

  

                                       

                                       

  Solen sken i grova drag lika mycket  

  som den normalt gör i augusti.       

                                       

  Inledningen var sval och det var lokal

  nattfrost i norr. Som lägst blev det 

  3,4 minusgrader i Naimakka i Lappland

  såväl den 5 som den 9 augusti.       

                                       

  Den meteorologiska hösten gjorde en  

  tidig och lokal entré i fjällvärlden 

  i början av augusti, men därefter har

  hösten stått still och är nu försenad.

                                        

  Första halvan av månaden präglades av

  lokala regn- och åskskurar, och lokalt

  föll mycket regn på kort tid.        

                                       

  Sista veckan bjöd på rejäl sensommar-

  värme långt norrut i landet.         

  

                                       

                                       

  Sex dagar på raken hade skånska Lund 

  varmast i landet, och toppnoteringen 

  blev hela 31,6 grader den 27 augusti.

                                       

  Det är extremt varmt, men ej rekord, 

  för att vara så pass sent i augusti. 

                                       

  Många och kraftiga regn- och åskskurar

  berörde södra halvan av landet den 28

  och 29 augusti. Sommarens mest åskrika

  dygn inträffade just den 28 augusti. 

                                       

  Kolmården i norra Östergötland       

  noterade med 66 mm fram till morgonen

  den 29 augusti, månadens största     

  officiella regnmängd på ett dygn.    

                                       

  Per Stenborg, meteorolog, SVT Väder  

  Läs mer på www.svt.se/vader

 Rekordvärmen långt norrut den 26-27  

  juli är det som lär bli det mest     

  bestående minnet av julivädret 2019. 

                                       

  Det blev en ganska normal juli sett  

  till genomsnittlig medeltemperatur,  

  men det efter en kall första halva, en

  sex dagar lång värmebölja och kallare

  igen de sista dagarna.               

                                       

  Det torra vädret övervägde, framför  

  allt i norra Norrland där det var    

  torrt eller mycket torr. Bara lokalt 

  föll mer regn än brukligt i juli.    

                                       

  Solen lyste normalt mycket eller något

  mer än brukligt under månaden.       

  

                                       

  Månaden inleddes med svalt väder i   

  hela landet, och främst nätterna var 

  osedvanligt kyliga på sina håll.      

                                       

  Månadens lägsta temperatur blev 2,2  

  minusgrader i Ljusnedal i västra     

  Härjedalen den 3 juli.               

                                       

  Det blåste även del i början av juli,

  men en dryg vecka in började värmen  

  etablera sig. I skiftet blev det en  

  del kraftiga regn- och åskskurar som 

  lokalt gav lite större mängder regn. 

                                       

  Värmeböljan den 24-29 juli bjöd på sex

  dagar på raken med åtminstone 30     

  grader någonstans i landet varje dag.

  Värmen kulminerade den 26-27 juli med

  flera nya rekord i norra Norrland.   

  

                                       

  Bland långa mätserier sattes rekord  

  för Haparanda (33,6), Kvikkjokk (33,1)

  och Gunnarn (33,0 grader) den 27 juli.

                                        

  Allra varmast blev det i Markusvinsa 

  i norra Norrbotten den 26 juli. Hela 

  34,8 grader är den näst varmaste dagen

  genom tiderna i norra Norrland. Bara 

  den 17 juli 1945 har varit varmare.  

                                       

  Markusvinsa ligger dock längre norrut

  än toppnoteringarna 1945, så därmed  

  ett nytt "så här långt norrut"-rekord.

                                       

  Värmen fick ett abrupt slut när 10-20

  grader kallare luft drog ner över    

  landet under månadens avslutande dygn.

     Väderkrönika av Per Stenborg     

 

Läs mer på www.svt.se/vader

                                       

Nu utökar SMHI sina klass 1-varningar

för mycket höga temperaturer i sommar-

hettans spår.                        

                                       

Varningen gäller Norrbottens kustland,

Västerbottens kustland och inland,   

Västernorrlands län, Uppsala län,    

Västmanlands län, Södermanlands län  

  och Stockholms län.                  

                                       

Det är också risk för skogsbrand     

i stora delar av landet. Eldningsförbud råder i

Stockholms län, på flera 

håll i Skåne samt i Blekinge, Gotland

och Jämtlands län. Sommarhettan verkar

hålla i sig över helgen. Men svalare 

väder väntar i början av nästa vecka.

Den varma fredagen bjöd på ett nytt  

värmerekord för året: Byn Markusvinsa

söder om Korpilombolo i Pajala kommun

i Norrbottens län hade 34,8 grader.  

Överkalix kom tvåa med 34,3 grader och

Göteborg trea med 34,1 grader.       

                                       

Värmen beror på ett högtryck som     

täcker hela landet. Av SMHI:s mät-   

stationer var det bara Katterjåkk och

Tarfala i nordvästra Lappland som hade

temperaturer under 20 grader kl 14.  

                                       

Under natten till fredag var det sk  

tropiska nätter på sex platser - två 

i Närke och fyra på öar längs med    

östkusten från Stockholm till Kalix. 

 En varm och såväl blöt som torr juni 

  har gjort sitt, där värmen var mest  

  uttalad i landets sydöstra delar.    

                                       

  Medeltemperaturen blev 0-2 grader över

  det normala i norr och 1-4 grader över

  i söder jämfört med referensåren     

  1961-1990. Lokalt rekordvarmt även för

  långa mätserier, bland annat Visby,  

  Kalmar, Västervik och Stockholm.     

                                       

  Månadens regnmängder fördelades ojämnt

  där södra halvan av landet grovt sett

  fick normalt med regn medan merparten

  av norra Sverige fick mer än brukligt.

  Mest med drygt trippla normalmängden 

  fick Latnivaara i Lappland med 129 mm.

  

                                       

                                       

  Juni inleddes med sval luft i hela   

  landet. Månadens lägsta temperatur   

  blev 3,6 minusgrader i Blåhammaren   

  i Jämtlandsfjällen den 1 juni och    

  i Latnivaara i Lappland den 2 juni.  

                                       

  Därefter tog värmen över och den var 

  som mest utbredd norrut den 5-8 juni.

  Den 6 juni blev månadens varmaste dag

  för många från Mälardalen och norrut.

                                       

  Därefter tog ostadigt väder över och 

  det förekom många och delvis kraftiga

  regn- och åskskurar, lokal även hagel.

                                        

  Månadens största regnmängd på ett dygn

  föll i Norberg i Västmanland den 12  

  juni. Månadens åskrikaste dag i landet

  inträffade däremot den 7 juni.       

  

 Kraftiga skurar följdes av lokala    

  översvämningar och blixtnedslag      

  orsakade bränder och strömavbrott.   

                                       

  Midsommarvädret blev rätt soligt om än

  lite blåsigt i söder och ostadigare i

  norr, inte minst på midsommardagen.  

                                       

  Under sista veckan nådde lite av     

  extremvärmen från Västeuropa till-   

  fälligt upp över Sydsverige, med     

  kulmen under månadens sista dag.     

                                       

  Den 30 juni blev det hela 33,7 grader

  varmt i småländska Oskarshamn. Det är

  högst i landet i juni sedan 1970.    

                                       

  Per Stenborg, meteorolog, SVT Väder  

  Läs mer på www.svt.se/vader