Det är varning för snöfall i stora   

  delar av södra Sverige, enligt SMHI. 

  Stockholmsområdet, Östergötland,     

  Örebro, Västmanland och delar av     

  Småland kan vänta sig vit nederbörd. 

                                        

  Längre norrut, i Jämtlandsfjällen, är

  det varning för hård vind med snödrev.

  Även stora delar av Östersjön är för 

  närvarande belagd med varning för    

  hårda vindförhållanden.              

                                        

  Kulingvarning sträcker sig från      

  Skagerack till Norra Bottenhavet i   

  öst. Längst norrut är det därutöver  

  varning för nedisning.   

 Flera flygavgångar på Arlanda har    

  ställts in under morgonen, och andra 

  har försenats som en följd av kraftiga

  vindar och snö.                      

                                        

  Det är också risk för halka på       

  vägarna, och på E4 mot Arlanda       

  inträffade en olycka strax söder om  

  Rosersberg. Där var bara ett körfält 

  öppet under de tidiga morgontimmarna 

                                        

  -Trafiken kunde släppas på igen vid  

  klockan sju, men det är mycket köer, 

  säger Sara Lindström, medie-         

  kommunikatör på Trafikverket till SVT

  Nyheter Stockholm.     

   November har varit en sällsynt mörk    månad. Solen har i ovanligt hög grad   lyst med sin frånvaro.                  Mörkast har det varit i Växjö som än   så länge bara har haft tre soltimmar   jämfört med "normala" 45. Så mörkt har det inte varit på elva år, enligt      SMHI. Lund fick ihop strax under 15    soltimmar mot normala 52.               I Stockholm är motsvarande siffra 28,  normalt 54.                             Lagom till helgen och månadens slut    väntas dock solljuset återvända för    att bättra på statistiken.   

SMHI har utfärdat elva klass 1-varn-   ingar för snöfall. Nu väntas halka och trafikkaos i stora delar av landet.     Natten till fredag övergår det         pågående gråa regnvädret i södra       Svealand och norra Götaland till ett   litet snöoväder.                        I samband med snöfallet tilltar vinden och i byarna blir det frisk till hård  vind och trafiken kan få problem.      När snöfallet dragit bort från landet  blir det dock klart och kallt i hela   landet. -Till helgen blir det kallare  och soligt, säger Malva Lindborg,      meteorolog på SMHI.               

De naturliga skillnaderna i landet är

  stora så här års. Årets oktoberväder 

  förstärkte dessa skillnader eftersom 

  månaden mest var en lång kamp mellan 

  mildluft i söder och kyla i norr.    

                                       

  Sammantaget blev oktober mestadels 1-3

  grader kallare än under referensåren 

  1961-1990 i norr, medan det var ganska

  normalt i norr med från cirka 1 grad 

  över till1 grad under normalt i söder.

                                       

  I norr var det övervägande torrare än

  brukligt, medan södra halvan av landet

  hade en blöt oktober. Lokalt föll mer

  än dubbla normalmängden i Norduppland,

  Gästrikland, Hälsingland och Dalarna.

  

                                       

                                        

  I stora delar av landet var oktobersol

  något av en bristvara.               

                                       

  Oktober inleddes ovanligt kallt med  

  frostnätter långt söderut i landet.  

                                       

  Därefter tog mildluften över i söder,

  och en långvarig kamp mellan mildluft

  i söder och kyla i norr inleddes.    

                                       

  Flera kraftiga regn berörde södra    

  Sverige. Den 15-19 oktober föll nära 

  100 mm i Dalarna och den 25-27 oktober

  70-90 mm i Halland och västra Småland.

  Lokala översvämningar och höga flöden

  i vattendragen följde efter allt regn.

                                       

  Från mitten av månaden tog snösäsongen

  fart på allvar i norr.               

  

                                       

                                       

  Den 24-25 oktober drog mycket mild   

  luft långt norrut. Göteborg hade 17,8

  grader varmt den 24 oktober, vilket är

  högst där så sent på året sedan 1913.

                                       

  Bara några dagar noterade Karesuando i

  nordligaste Lappland 23,9 minusgrader.

  Det är kallast i landet i oktober på 

  13 år, och för Karesuandos egen del  

  kallast i oktober sedan 1984.        

                                       

  Snötäcket bredde ut sig alltmer i    

  främst norra Norrland under slutet av

  oktober. Månadens största snödjup blev

  32 cm i Katterjåkk i nordligaste     

  Lapplandsfjällen den 31 oktober.     

                                       

  Per Stenborg, meteorolog, SVT Väder  

  Läs mer på www.svt.se/vader

  

Väderspråk: vad betyder orden?

Uppdaterad   25 januari 2018

Publicerad   9 september 2011

I väderprognoser och andra meteorologiska sammanhang används

en mängd olika termer och uttryck, som inte alltid är så lätta att förstå.

Här förklaras de vanligaste orden och även de man kanske inte hör så ofta.

Allmänna uttryck

Tropiskt klimat: Enligt Köppens klimatsystem så krävs det att

månadsmedeltemperaturen ska vara minst 18°C under årets alla

månader för att det ska vara tropiska förhållanden.

Tempererat klimat: Med tempererat klimat avses vanligtvis att den

varmaste månadens medeltemperatur i genomsnitt är varmare än +10°C

och att kallaste månaden i genomsnitt är kallare än +6°C. De tempererade

klimaten delas sedan in i varmtempererade, där kallaste månaden är

varmare än 0 grader, och kalltempererade, där kallaste månaden

är kallare än 0 grader. Tempererade områden har fyra årstider.

Gråväder: Mulet och ofta fuktigt och disigt. Vanligt väder på hösten och vintern i södra Sverige.

Vackra semesterdagar: Definitionen på en vacker semesterdag

är att maximitemperaturen varit minst 20° samt att det regnat mindre än 1.0 mm under dagtid.

Solen

Soligt: Solen skiner från en klar eller näst intill molnfri himmel.

Solen dominerar/Övervägande soligt: Endast kortvarigt döljer sig solen

bakom ett moln.

Ganska soligt: En aning mer moln än när solen dominerar, men det

går bra att njuta av solen om man vill det.

Vackert väder: Ungefär som ganska soligt, men vinden bör inte vara för stark.

En del sol/Växlande molnighet: Solen går i moln då och då, ungefär 50-50.

En del solchanser: Lite sämre än växlande molnighet, men solen kommer fram då och då.

Solglimtar: Solen kikar fram mellan molnen, men ganska sällan.

Soldis: Solen skiner igenom tunna slöjmoln eller genom disig luft.

Moln

Klart: Molnfritt.

Nästan klart: Endast någon molntuss eller molnstrimma på den annars klara himlen.

Halvklart: Molnsjok eller molnflak täcker delar av himlen under en l

ängre tid, högst halva himlen dock. Kan vara upp till någon timme.

Resten av himlen är samtidigt klar.

Lätt molnighet: En hel del sol.

Växlande molnighet/Moln varvat med sol: På dagen går solen

bakom moln då och då. Typisk sommarhimmel med blomkålsliknande

stackmoln. I genomsnitt ungefär 50-50 mellan sol och moln. Snabbare

variationer än i halvklart.

Lite moln: Högst halva himlen täcks av olika molnsorter. De

klara partierna överväger.

Molnigt/Mycket moln: Solen visar sig bara under korta stunder.

Molnen dominerar: En aning längre solstunder än när det är molnigt.

Nästan mulet: Endast någon glugg eller reva i molntäcket.

Mulet: Ett jämngrått eller ännu mörkare täcke över hela himlen.

Mulnande: En molnskärm drar upp över himlen från en viss riktning.

På dagen fördunklas solen och försvinner efterhand helt och hållet.

Ökad molnighet/Molnigare: Det blir successivt mer moln. Solen skyms

mer och mer av molnen.

Minskad molnighet: Slutresultatet är åtminstone halvklart eller växlande molnighet.

Uppklarnande: Lite moln eller inga moln alls kvar på himlen när processen är klar.

Det spricker upp: Det går från mulet till i bästa fall halvklart.

Det går hål i molntäcket: Molnen gluggar upp.

Läs mer i vår artikel om molnighet och molnmängd.

Regn

Regn: Faller ur ett tjockt molntäcke och håller vanligtvis på några timmar.

     Stänkregn - Så glest mellan dropparna att det knappt ens blir vått.

     Lätt regn - Högst 0,5 mm på en timme. Vått, inte blött.

     Något regn - Upp till 1 mm totalt.

     Måttligt regn - Upp till 4 mm på en timme.

     Kraftigt regn - Mer än 4 mm på en timme.

     Rikligt med regn - Mer än 15 mm totalt.

Skur: Nederbörd som börjar hastigt och ej varar särskilt länge.

Skurar faller ur bymoln (Cumulonimbus) som täcker ett ganska litet område till

skillnad från utbredda regnmoln (Nimbostratus) som ger långvarigare regn.
    
Duggregn: En mängd mycket små droppar. Förekommer främst när

vi har gråväder. Ger bara små mängder, någon tiondels mm på en timme.

Underkylt regn: Regndroppar som håller en temperatur under noll grader. 

Läs mer om underkylt regn här. Dropparna fryser omedelbart när dom

träffar mark, hus, ledningar och föremål. Ger mycket svår halka.

Inträffar ibland när det slår om till mildare väder efter en lång kall period.

 Läs mer om halka här.

Underkylt duggregn: Kan förekomma vintertid när det är gråväder.

Blir givetvis halt, men oftast inte lika extremt som i underkylt eller

frysande regn, eftersom dropparna är mycket mindre. Vanligast i

kusttrakterna med pålandsvind från öppet hav.

Frysande regn: Regn över kall backe. Dropparna är varmare än noll

grader, medan marken håller minusgrader. Dropparna fryser när dom

träffar marken. Händer också ibland i samband med väderomslag och det blir mycket halt.

Snöblandat regn/Regn med inslag av snö: Regnet överväger.

Åskregn: Regn eller skurar i samband med åska inom hörhåll.

Var och hur länge

Lokal regnskur: De flesta lyssnare får uppehåll. I högst 25 % av

prognosområdet blir det en skur. Den typiska skuren är lokal till sin karaktär.

Någon regnskur: Alla som lyssnar kan räkna med att få åtminstone

en regnskur på sig, eller om vi gör en snäll tolkning, få syn på en skur.

Bäst att ta med sig paraplyet!

Regnskurar på många håll: De flesta drabbas av minst en skur, dock inte alla.

Minst 25 % av området ska förbli torrt.

Allmänt regnskurar: Så gott om skurar att man lika gärna kan säga regnigt.

Tidvis regn/Regn av och till: Det regnar inte hela tiden under

prognosens giltighet. Perioder med uppehåll förekommer, men stunderna

med regn dominerar.

Regn med avbrott: Avbrotten är kortare än regnstunderna.

Kortvarigt regn: Varar högst någon timme, men oftast kortare. Som

flera radiomänniskor sagt; inte längre än att man kan ta skydd under

ett träd och vänta ut regnet.

Ihållande regn: Det håller på ett antal timmar, ibland en hel dag eller natt.

Övergående regn: Det varslar om en förändring. Regnet kommer att

upphöra, men sluttiden är "flytande".

Skurar och byar

Regnskurar: Faller ur bymoln som utvecklats från upptornade stackmoln.

Normalt varar en skur 10-20 minuter och ger följande ungefärliga regnmängder:

     Lätt regnskur < 1 mm.

     Regnskur 1-10 mm.

     Kraftig regnskur > 10 mm.

    
Skyfall: Mycket kraftig regnskur som ger minst 50 mm på en timme

eller minst 1 mm på en minut.

Solskur: En regnskur samtidigt som solen lyser så att man kanske ser en regnbåge.

Byar av regn/snö: Byar av snöblandat regn, regn överväger.

Hagelbyar: Kraftigt utvecklade bymoln ger ibland hagel. Hagelkornens

storlek varierar allt från någon mm till flera centimeter.

Åska: Förekommer i en del kraftiga regnskurar, gärna tillsammans med hagel.

Kombinationen med snö är mycket ovanlig. Läs mer om åska här.

Värmeåskväder: Bildas lokalt under eftermiddagen inne över den

rejält uppvärmda landbacken. Läs mer om värmeåskväder här.

Åskfront: En kallfront tränger undan varm luft som tvingas i höjden

och åska utlöses längs fronten. En mur av blåsvarta moln marscherar

framåt. På radarbilder liknar det ett pärlband av färgglada ekon.

Avsaknad av nederbörd

Uppehåll: Används när man av övriga formuleringar kan undra om

det ska hålla torrt. Till exempel mulet, men uppehåll. Man kan också

lägga till ordet uppehåll för att klargöra att idag kommer det absolut inte ett dugg

från himlen.

I huvudsak/mest uppehåll: Man kan inte helt utesluta någon mycket

lätt skur eller lite regnstänk, men dom allra flesta får inget alls.

Uppehåll dominerar: Troligen blir det någon mycket lokal skur, men

här vill man inte framhäva skurrisken.

Snö

Snöfall: Faller vanligen ur ett tjockt molntäcke och varar

normalt några timmar.

      Lätt snöfall - Upp till 0,5 cm på en timme.

      Måttligt snöfall - Högst 4 cm på en timme.

      Kraftigt/ymnigt snöfall - Mer än 4 cm på en timme.

      Något snö - Ca 1 cm totalt.

      Rikligt med snö - Mer än 15 cm totalt.

Snöbyar: Faller ur bymoln.

      Lätt snöby - Blir vitt på marken, men just inget mer.

      Snöby - Upp till 5 cm.

      Kraftig snöby - Mer än 5 cm.

Byar av snö/regn: Byar av regnblandad snö, snö överväger.

Snö med inslag av regn: Regnblandad snö. Snön överväger. I

praktiken svårt att skilja från ovanstående uttryck.

Blötsnö: Snöfall när temperaturen är kring noll grader. Snön l

ägger sig tungt på hustak, träd och ledningar.

Snöblask: Mer vattnigt än blötsnö, blir som snösörja på marken

och smälter oftast bort snabbt.

Kornsnö: Förekommer då och då när det är gråväder. Vanligast en

bit in på förmiddagen. Därför kallas fenomenet för fikasnö väderfolk emellan.

Föregås ibland tidigt på morgonen av underkylt duggregn.

Snödrev: Snön "lossnar" från marken och driver med vinden.

Högt snödrev når högre än 2 meter och orsakar således nedsatt sikt

i ögonhöjd.

Lågt snödrev når inte högre än 2 meter.

Snöyra: Det snöar och blåser en hel del. Snön yr omkring i

luften och driver på marken.

Snöstorm: Snöfall, kraftig blåst och mycket dålig sikt. Snödrivor

blockerar en del vägar. Vinden behöver inte nå ända upp till äkta

stormstyrka för att det ska kallas för snöstorm.

Flinga ur: När meteorologen säger flinga ur betyder det egentligen

lätt snöfall som inte är kopplat till någon front. Allmänt sker detta i kalla

situationer då inte krävs så mycket för att snöflingor ska bildas och falla

ur låga moln. Med lite turbulens och omblandning av luften kan flingorna

växa sig tillräckligt stora för att falla till marken.

Vid denna typ av snöfall klarnar det ibland upp ett tag då snöflingorna

har samlat på sig den fukt som finns i luften och fört med sig både fukt och

moln till marken. Ibland kan också snön bildas direkt ur fukten från luften,

alltså utan moln. Denna typ av lätt snöfall syns sällan i prognosmodellerna

och inte heller alltid på radarn, därför rekommenderar vi att läsa

meteorologens kommentar för att få en bra bild av läget.

Temperatur

Plusgrader: På vintern när det är någon eller några grader över noll och

man inte vill släpa på siffror.

Minusgrader: Används också på vintern, men knappast om det är kallare

än minus fem.

Nollgradigt: Temperaturen håller sig nära noll grader. Kan vara både över och under noll.

Nattfrost: Minusgrader vid marken. Används endast vid barmark under

 vegetationsperioden.

Markfrost: Minusgrader på marken. Kan användas året runt vid barmark.

Frost: Minusgrader både i luften och på marken.Läs mer om frost.

Töväder: Plusgrader efter en kall period. Snön töar, isen smälter,

annat fruset tinar upp.

Dagsmeja: Dagsmeja innebär att solstrålning smälter snö och is,

företrädesvis under senvintern och våren, även om lufttemperaturen l

igger under fryspunkten. Läs mer om dagsmeja här.

Järnnätter: De enstaka frostnätter som kan förekomma ända in

på försommaren och som därför är extra farliga, eftersom växtsäsongen

har börjat. Den kritiska perioden infaller vid olika tidpunkt i skilda

delar av landet, tidigare i söder och senare i norr. Läs mer om järnnätter.

Högsommar(värme): Dagens högsta temperatur är minst 25°C.

Värmebölja: En station har haft värmebölja om det där har varit 25 grader

varmt eller mer under minst 5 dagar i sträck. För fjällen och norra Lappland är

kraven lite lägre; där kallas det för värmebölja även om temperaturen inte

varje dag nått riktigt ända upp till 25 grader.

Tropisk natt: Minst 20 grader varmt under hela natten. 

Läs mer om tropisk natt här.

Geografi

Kusten: En smal remsa från stranden och några kilometer in.

Kustlandet: Sträcker sig ett par, tre mil in från havet. Ungefär

lika långt som sjöbrisen når. Kustlandet är alltså bredare än kusten.

Inlandet: Området innanför kustlandet. Det kan vara ett rätt smalt

område om ett landskap har flera kuster.

Fjälltrakterna: Avser både själva kalfjället och mellanliggande områden.

Vind

Se separat artikel om skalor för vindstyrka

Sikt

Se separat artikel om siktförhållanden

Det ser ut att kunna bli något varmare än normalt  när vi kommit in i januari med början i sydväst. 

Den högsta temperaturen kan bli + 11 grader i slutet av månaden i Oskarshamn eller Gladhammar. Den lägsta -23 i Nikkaluokta, Nattavaara eller Gielas.

Några temperaturer 5/1

Malmö +8

Göteborg +9

Stockholm +8

Gävle +7

Umeå +4

Luleå +2

Kiruna -3

Den högsta temperaturen den här månaden (februari) kan finnas i Kristianstad i Skåne eller i Oskarshamn i Småland med +12 grader i slutet av månaden. Den lägsta i Nikkaluokta med -24.

Det blir troligen en rätt solig period från mitten av månaden. En del snöbytar på flera platser i de nordligare fjällen.. 

 

Några temperaturer 5/2

Malmö +10

Göteborg +9

Stockholm +6

Gävle +7

Umeå +2

Luleå  +1

Kiruna  0

Den högsta temperaturen den här månaden (mars) kan finnas i Oskarshamn i Småland eller i Lund i Skåne, +15 grader i slutet av den här månaden. Den lägsta i Gielas eller Nikkaluokta med -15.

Det ser ut att bli rätt molnigt väder i  norr när när vi är inne i den första vårmånaden.. Det kan bli något varmare väder längst i söder vid månadsskiftet mars/april. Prognosen är dock något osäker.

Några temperaturer 7/3

Malmö +13

Göteborg +12

Stockholm +12

Gävle +10

Umeå +3

Luleå +2

Kiruna +5

Under september fick sommaren ge allt

  större plats åt hösten, och även lite

  vinter innan månaden var över.       

                                        

  Varmt och kallt turades om flera     

  gånger, och sammantaget blev det en  

  normal eller något varm månad om man 

  jämför med referensåren 1961-1990.   

                                       

  Lite mer regn och snö än brukligt föll

  i september. Mest fick nordligaste   

  Norrland, medan det var en torr månad

  ibland annat östra Götaland med lokalt

  neråt halva regnmängden mot normalt. 

                                       

  Solen sken normalt eller något mer än

  normalt i september.                 

  

Månadens första dag bjöd på extrem   

  sensommarvärme. Varmast var det i    

  Målilla i Småland med 29,0 grader,   

  vilket bara är en tiondel lägre än det

  svenska septemberrekordet från 1975. 

                                       

  Värmen knuffades samtidigt österut med

  årets tredje åskrikaste dygn, drygt  

  20 000 blixtar, just den 1 september.

                                       

  Ostadigt väder inledde månaden, och  

  den 10 september gav kraftiga skurar 

  översvämningar i Göteborgs-området.  

                                       

  Den 15 september blåste det lokalt   

  stormbyar i Göteborg, men årets första

  höststorm låter fortsatt vänta på sig.

                                       

  Hösten tog över alltmer under månaden.

                                     

Tillfällig värme i söder gav nästan 25

  grader varmt den 21 september.       

                                       

  Månadens lägsta temperatur sänktes   

  flera gånger och blev till slut 9,7  

  minusgrader i Latnivaara nordväst om 

  Gällivare i Lappland den 24 september.

                                        

  Efter ett bara dagar med övervägande 

  torrt höstväder tog en regnig        

  avslutning över i hela landet.       

                                       

  I nordligaste Norrland föll det även 

  snö, och 14 cm i Jukkasjärvi öster om

  Kiruna i Lappland den 30 september   

  blev månadens största snödjup.       

                                       

  Per Stenborg, meteorolog, SVT Väder  

  Läs mer på www.svt.se/vader